Central rättning av de nationella proven är fel väg att gå för att minska lärares arbetsbelastning, anser Lärarförbundet. Det skulle dessutom sluka lärarresurser som istället behövs ute i klassrummen.
Socialdemokraterna och Moderaterna vill att de nationella proven ska rättas centralt. Syftet är att minska lärares arbetsbelastning.
Men det är fel väg att gå, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand på Svenska Dagbladets debattsida på onsdagen.
De nationella proven stjäl för mycket tid från undervisningen – där är fackförbundet överens med politikerna. Men central rättning skulle endast minska arbetsbelastningen marginellt, enligt Lärarförbundet.
Proven måste fortfarande rättas av utbildade lärare, skriver förbundet och frågar retoriskt om inte de istället behövs ute i skolorna. Förbundet framför också argumentet att de undervisande lärarna inte kan strunta i att sätta sig in i provresultaten och vad är då vinsten?
Lärarförbundet vill istället att antal prov blir färre, mindre omfattande, digitala, enklare att rätta och i större omfattning frivilliga. Uppsatser i svenska och engelska bör inte ingå i de nationella proven.
Frivilliga bedömningsstöd kan användas för att följa elevens kunskapsutveckling och fungera som stöd vid betygsättning. För att följa utvecklingen nationellt kan stickprov införas, föreslår Lärarförbundet.
I morgon torsdag presenteras regeringens utredning om de nationella proven. Gymnasieminister Aida Hadzialic har delvis föregått utredningen genom att nyligen deklarera att hon vill se digitalisering och central rättning av de nationella proven på gymnasiet.
Mats Thorén