Skolans nationella prov ska bli digitala. Samtidigt minskar antalet obligatoriska nationella prov. Exempelvis ersätts de i årskurs 3 med obligatoriskt bedömningsstöd. Det föreslog regeringens utredare på torsdagen.
Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) konstaterar att "marknadiseringen" av skolan lett till betygsinflation, vilket kräver uppgraderade och moderniserade nationella prov som motvikt.
– På den globala marknaden kan man inte konkurrera med ihåliga betyg, säger hon.
Moderaterna utbildningspolitisk talesperson Camilla Waltersson Grönvall är mycket missnöjd med flera av utredningens förslag.
– Vi ska ha kvar de nationella proven i trean. Vi måste ha den kunskapskontrollen, säger hon till Lärarnas tidning.
– Det är en utredning som borde göras om och göras rätt. Jag hade förväntat mig att den snarare skulle tittat på omfattningen av proven i årskurs 3. Det är för många delar under för många dagar. En kunskapskontroll i matematik och svenska borde kunna göras med färre provtillfällen än i dag.
Hon avvisar också förslaget att proven i SO och NO i årskurs 9 tas bort.
– Utredningen borde snarare ha tittat på möjligheten att till exempel låta några av de proven utföras i årskurs 7 och några i årskurs 8. Allt för stort fokus läggs på proven den sista terminen i nian. För mycket av lärarnas tid går åt till detta. Vi moderater vill inte ha kvar några nationella prov i årskurs nio överhuvudtaget.
Även Liberalernas partiledare och tidigare utbildningsminister Jan Björklund är kritisk till förslaget att banta antalet nationella prov.
– Lågstadiet är skolväsendets viktigaste del. Att eleverna lär sig baskunskaperna där är helt avgörande. Av alla nationella prov tycker jag att de i trean är de viktigaste.
Björklund tillstår att många lärare fått lägga mycket tid på proven.
– Men det gäller inte i trean, där det bara ges två prov – i svenska och matte. Det är i årskurs sex det blivit för många prov, och alliansen och de rödgröna gjorde därför upp om att minska antalet prov i sexan.
Utredningen föreslår att digitala nationella prov ska genomföras fullt ut först 2022.
– Vi tycker det är bra att utredningen föreslår en minskad omfattning av de obligatoriska proven. Men vi är inte nöjda med att digitaliseringen tar så lång tid, det är alltför sent att det hela ska vara genomfört till år 2022. Det är först om sex år! Tyvärr är utredningen alltför försiktig i de förslag som läggs fram. Jag är otålig och vill se ett snabbt genomförande, säger Bo Jansson, ordförande i Lärarnas riksförbund i ett uttalande.
Även Camilla Waltersson Grönvall ifrågasätter tidsplanen.
– Jag kan inte se varför det skulle ta så lång tid innan vi lättar på den arbetsbördan för lärarna. Det är ju infört i ett antal länder runt omkring oss, så varför behöver det ta sex år i Sverige?