Lärarna behöver mer fortbildning för att kunna använda datorer och surfplattor i undervisningen, konstaterar Skolverket i sitt förslag till nationell IT-strategi. – För att kunna vidareutbilda våra lärare behöver vi mer statliga pengar, säger Gaby Bisping, kultur- och utbildningsnämndens ordförande i Dorotea.
När Skolverket nu presenterar sitt förslag till nationell strategi för skolans digitalisering pekar myndigheten ut fortbildningen av lärare som en nyckelfråga.
– Den övergripande slutsatsen är att behovet av kompetensutveckling är fortsatt stort, säger Peter Lindkvist, undervisningsråd på Skolverket.
Myndigheten har inte mätt förekomsten av fortbildning, men frågat lärarna om de själva anser att de har ett kompetensutvecklingsbehov. Lärarna efterfrågar fortbildning lika mycket nu som för fyra år sedan.
– Behovet av kompetensutveckling blir än viktigare idag jämfört med för fyra år sedan eftersom vi samtidigt ser att användningen av datorer och surfplattor ökar så kraftigt bland eleverna. När användningen ökar behöver kompetensutvecklingen bland lärare hänga med, säger Peter Lindkvist.
Gaby Bisping (Dorotea Kommunlista), kultur- och utbildningsnämndens ordförande i Dorotea, efterlyser statlig hjälp med finansieringen för att kunna frigöra lärare till fortbildning.
– Som liten inlandskommun har vi en väldigt slimmad budget. Till allt vi vill genomföra i form av utbildning och som kostar oss pengar behöver vi ett tillskott av statliga pengar, säger hon.
Jakob Björneke (S), barn- och ungdomsnämndens ordförande i Linköping, tar Lärarlyftet som exempel på en lyckad finansieringsmodell.
– Där kunde vi kommuner ansluta oss och förstärka reformen med egna pengar. Det har varit en styrka gett oss stor utväxling. Vi bedriver ett bra IT-arbete i skolan och vill fortsätta ligga i framkant, men det är klart att det skulle ha betydelse om staten vore ännu mer aktiv, säger han.
Men några statliga medel finns inte med i Skolverkets förslag. På myndighetens webb kommer från och med oktober finns praktiska exempel på hur lärare genom kollegialt lärande kan stärka sina digitala kunskaper, men tiden för fortbildningen får skolhuvudmännen skaka fram själva.
– Det finns ingen påse pengar kopplad till de nationella skolutvecklingsprogrammen, som det handlar om här. Tiden är den stora frågan och den måste organiseras fram lokalt, rimligen inom ramen för den rätt till fortbildning lärarna redan har, säger Katarina Lycken Rüter, undervisningsråd på Skolverket.
Nästan alla gymnasielärare hade tillgång till egen dator eller surfplatta redan för fyra år sedan. Kollegerna i grundskolan låg betydligt sämre till – bara cirka 75 procent hade tillgång till egen dator då. Nu är motsvarande andel bland grundskollärarna 96 procent. Minst datortätt är det i förskolan. Bara var fjärde förskollärare har tillgång till egen dator på jobbet, visar den kartläggning av IT-utvecklingen i skolan som Skolverket presenterade samtidigt med förslaget om nationell IT-strategi.
Nu är det hög tid att huvudmännen tar upp stafettpinnen och ser till att IT-strategin inte bara blir en pappersprodukt, manar Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Lärarförbundet har länge påtalat behovet av en nationell IT-strategi för skolan och Johanna Jaara Åstrand är glad att den nu är på väg att bli verklighet. Samtidigt konstaterar hon att många lärare är i stort behov av fortbildning för att kunna använda den digitala tekniken i undervisningen.
– Det som nu krävs är att huvudmännen lever upp till de ambitioner som formuleras i strategin. Vi vet att lärarnas kompetensutveckling är det enskilt viktigaste området att satsa på för att vi ska få en skola där den digitala utvecklingen kan bidra på ett positivt sätt till elevernas lärande, säger Johanna Jaara Åstrand.
Hon framhåller att strategin har en viktig funktion i att formulera vad som är en nödvändig nivå för en modern skola.
Vad behövs konkret för att nå upp till den nivån?
– Det är otroligt viktigt att arbetsgivarna ger lärarna tid och förutsättningar att fortbilda sig. Numera finns ju goda möjligheter till skräddarsydd kompetensutveckling.
Även Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson välkomnar Skolverkets förslag till IT-strategi. För att den ska bli verklighet efterlyser han tydligare statlig styrning.
– Kommuner och skolhuvudmän som har svaga förutsättningar måste också få insatser med stöd och hjälp, säger Bo Jansson.
Torbjörn Tenfält