Det är besvärligt för lärare att utreda elever i gränslandet. Ta hjälp av varandra, råder särskoleteamet i Södertälje.
– Många tror att en fastställd utvecklingsstörning betyder att eleven tas emot i särskolan. I själva verket betyder det bara att en utredning kan inledas.
Det säger specialpedagogen Ammi Sjöblom vid Resurscentrum i Södertälje. Hon ska tillsammans med psykologen Sussanne Friström och de övriga i särskolans mottagningsteam avgöra om en elev som utreds har rätt att tas emot i särskolan. Och då gäller det att utredningen håller måttet på alla punkter.
När en utredning inleds har en psykolog i regel redan gjort en bedömning av barnet. Har psykologen kommit fram till att barnet har en utvecklingsstörning kan särskolan bli aktuell.
— Jag brukar träffa vårdnadshavarna i ett tidigt skede
för att informera om skolformen grundsärskola och om mottagandeprocessen. Deras medgivande behövs om utredningen ska kunna fortsätta, säger Sussanne Friström.
Skollagen kräver att hemkommunen gör en utredning inom fyra områden — en pedagogisk, en psykologisk, en social och en medicinsk.
Syftet med den pedagogiska bedömningen är att ge en realistisk bild av om eleven har förutsättningarna att klara kunskapskraven i grundskolan.
Bedömningen ska helst göras av en specialpedagog eller annan lärare med motsvarande kompetens på elevens skola. Även elevens klasslärare och andra lärare som eleven möter — exempelvis modersmålslärare — bör medverka i utredningen.
Mottagningsteamet i Södertälje har utformat utförliga mallar, som även används i flera grannkommuner, för lärarna att fylla i. Teamet fungerar också vid behov som ett stöd för lärarna. Särskilt för den som inte har tillräcklig specialpedagogisk kompetens kan det vara en utmaning att få till det rätt. Det räcker inte att skriva att eleven saknar förutsättningar att klara grundskolans kunskapskrav i alla ämnen.
— Det är nödvändigt att också beskriva vilken nivå eleven är på och det kan lärarna ha svårt med. Vi får in en del bristfälliga underlag, berättar Sussanne Friström.
Ammi Sjöblom misstänker att många lärare upplever bedömningen som svårare än vad den egentligen är. Läraren kommer långt genom att stämma av elevens kunskaper mot kursplanerna.
— Det är viktigt att man också tar sig tid att prata med de andra lärarna som möter eleven. Att man verkligen pratar ihop sig och inte bara skriver lappar till varandra, säger hon.
En särskild utmaning är att bedöma elever med ett annat modersmål än svenska.
— Det är något som måste beaktas i varje ämne. Eleven måste få chansen att visa sina styrkor på det egna modersmålet, säger Ammi Sjöblom.
De medicinska och sociala bedömningarna kompletterar de två övriga bedömningarna. Men de kan också ge svar på om elevens inlärningssvårigheter beror på andra faktorer än utvecklingsstörning. Det kan exempelvis handla om neuropsykiatriska diagnoser som autism och adhd eller om traumatiska upplevelser.
Mottagningsteamet avgör därefter — det formella beslutet fattas av Sussanne Friström — om eleven tillhör särskolans målgrupp. Vårdnadshavarens samtycke krävs för att eleven ska börja i särskolan. Endast om det finns »synnerliga skäl« har kommunen enligt skollagen rätt att gå emot vårdnadshavarens vilja.