Jättekliv i rätt riktning

Dokumentation är, har alltid varit och ­kommer alltid att vara en viktig del av läraruppdraget. Men dokumentationen måste stödja undervisningen, inte sinka den. De nationella proven är ett tydligt exempel på en arbetsuppgift som har kommit att stjäla alltför mycket tid från arbetet med elevernas lärande.

Självklart behövs det verktyg för att följa elevernas kunskapsutveckling. Bedömningsstöd som lärare själva kan använda i den kollegiala utvecklingen av elevernas kunskap och undervisningens kvalitet är en utmärkt lösning, som utredaren också föreslår. ­Tillsammans med nationella prov som genomförs genom stickprov kan vi bygga ett bra system för att stödja och följa både elevernas och nationens kunskapsutveckling. Det räcker.

Tyvärr vill regeringens utredare att en del nationella prov även fortsättningsvis ska genomföras i hela årskurs 6 och 9. Men proven blir i alla fall färre och så småningom mindre arbetskrävande i och med att de blir digitala. I årskurs tre försvinner de nationella proven helt och ersätts med bedömningsstöd — en stor framgång för oss.

Det är dock anmärkningsvärt att digitaliseringen i skolan ska få ta så fruktansvärt lång tid när övriga samhället rusar på. Först 2022 ska digitaliseringen av de nationella proven vara fullt utbyggt. Det innebär att den höga arbetsbelastning som proven i svenska och engelska medför kommer att bestå till dess, vilket är både orimligt och onödigt. Andra länder ligger åratal före oss!

Men även om vi i Lärarförbundet vill mer och bättre är de förändringar som nu föreslås ett jättekliv i rätt riktning. Vi har fått gehör för de flesta av våra krav; färre prov, digitalisering, bedömningsstöd och ett system för nationell kunskapsuppföljning.

Det är också bra att utredaren inte har lyssnat på de idéer om central rättning som har framförts av bland annat Moderaterna och Socialdemokraterna. Central rättning av lärare anställda på en myndighet hade bara inneburit dubbelarbete och slöseri med lärarresurser, eftersom den undervisande läraren ändå måste och vill sätta sig in i sina elevers provresultat.

Vad som i slutändan blir verklighet är förstås upp till riksdag och regering att komma överens om. Min förhoppning är att detta inte blir en bricka i ett politiskt spel om väljarnas uppmärksamhet. Jag hoppas att alla partier tar sitt ansvar och fattar beslut som svarar upp mot de förändringar som lärarkåren efterfrågar.

Den höga arbetsbelastningen är näst efter lönen den viktigaste orsaken till att unga väljer bort yrket och att lärare slutar. Det måste bli en ändring på det. Nu.