Fortfarande går många elever i särskolan utan att ha fått en ordentlig utredning. Mer än var fjärde granskad kommun fick i fjol kritik av Skolinspektionen.
— Det är allvarligt att vi fortfarande ser brister i utredningarna i så många fall. Kommunerna måste se till att besluten om mottagande i särskolan vilar på rättssäker grund, säger Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolinspektionen.
För att en elev ska få börja i särskolan krävs en noggrann utredning inom fyra olika områden. Kraven är höga för att säkerställa att eleven börjar i rätt skolform. Under de tre åren 2015—17 har Skolinspektionen därför ett särskilt fokus på särskolan och kommer att besöka landets alla särskolor inom ramen för den regelbundna tillsynen.
— Det finns elever som är felaktigt mottagna i särskolan men hur många vet vi inte, säger Tommy Lagergren.
När Skolinspektionen åren 2010 och 2011 i två omgångar genomförde en riktad tillsyn av mottagandet i särskolan var resultatet nedslående. Inte en enda granskad kommun klarade sig utan anmärkning.
Det verkar alltså gå mot en viss förbättring, trots allt. Flera av de klandrade kommunerna har de senaste åren fått ordning på sitt mottagande av nya elever men har fortfarande bristfälligt utredda elever i de senare årskurserna.
Norrtälje är en av de fyra kommuner som förra året fick föreläggande med vite av Skolinspektionen. När Agneta Eriksson för tre år sedan började som särskolestrateg i Norrtälje fick hon reda på att det fanns flera elever som hade bristfälliga utredningar.
— Elever saknade medicinska och sociala bedömningar. Det var dålig kvalitet på flera psykologiska bedömningar. Det fanns heller inga rutiner för uppföljning av eleverna, berättar Agneta Eriksson.
När utredningarna gjordes om visade det sig att fem elever som gick i särskolan inte borde gå där. Eleverna har nu fått börja i grundskolan med egna utbildningsplaner och får omfattande särskilt stöd för att klara övergången.
— Det är allvarligt att elever har varit felplacerade på grund av bristfälliga utredningar. Därför är det viktigt med noggranna utredningar och rutiner för uppföljning, säger Agneta Eriksson.
I Norrtälje följs nu varje elev upp fem gånger i grund- och gymnasiesärskolan. Skolinspektionen är nöjd med kommunens åtgärder och har dragit tillbaka föreläggandet.
Också Alvesta ser över äldre beslut om särskoleplaceringar med bristfälliga underlag.
— Vi har under de senaste åren försökt få ordning på det här. Olika omständigheter gör att det har tagit tid. Men det har inte handlat om elever där det har funnits tveksamheter i om eleven ska tillhöra särskolan eller inte, betonar Eva Aronsson, ansvarig för mottagande i Alvestas särskola.
Det har alltså gått fem år sedan Skolinspektionens stora granskning gjordes. I samma veva kom en ny skollag där kraven på utredningarna skärptes och där det tydliggjordes att endast elever med utvecklingsstörning eller motsvarande får gå i särskola.
— Trots de kraftiga signaler vi skickade då har vi ännu inte nått ända fram. En placering i särskolan är ett livsavgörande beslut. Särskolan är bra för de som ska gå där, men inte för de elever som inte ska gå där. Det är svårt att i efterhand rätta till och reparera ett felaktigt beslut, säger Tommy Lagergren på Skolinspektionen.