Så ska vi möta lärarbristen

Den svenska modellen innebär att vi ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner. För att lyckas med det måste vi vända de sjunkande skol­resultaten. Skolan står i dag inför stora utmaningar — där skickliga och engagerade lärare är avgörande för att förbättra kunskapsresultaten. Men Sverige har en stor lärar­brist och för regeringen är arbetet för att möta den en av de viktigaste politiska prioriteringarna för mandatperioden.

Det ökade antalet nyanlända är en av de faktorer som påverkar behovet av lärare. Men Sverige hade stått inför ett ökat behov av lärare oavsett flyktingmottagandet då vi även ser ett ökande antal elever födda i Sverige, samtidigt som många lärare går i pension de kommande åren.

Skickliga och engagerade lärare är nyckeln för att vända utvecklingen i skolan. För att möta lärarbristen ser vi att det behövs en kombination av åtgärder. Inom min portfölj arbetar jag med:

• En utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningen med 2 300 platser. Dessutom satsar regeringen på att höja kvaliteten i bland annat lärar- och förskollärarutbildningarna, med nära 900 miljoner kronor under mandatperioden. I december lämnades också ett förslag på ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem för högskolan som ska främja kvaliteten på bland annat lärarutbildningen.

• Fler vägar till läraryrket. Regeringen satsar på olika typer av kompletterande ­pedagogisk utbildning för dem som redan har en annan akademisk utbildning men vill bli lärare. Riksdagen har även beslutat enligt regeringens proposition om en särskild satsning för att få naturvetare att bli lärare genom att erbjuda dem anställning under tiden de läser in den kompletterande pedagogiken. Den svenska skolan saknar också lektorer och därför undersöker regeringen möjligheten för forskarutbildade att bli lärare. Ett särskilt utbildningsbidrag på 25 000 kronor i månaden föreslås för de forskare som läser in kompletterande pedagogik.

• Läraryrkets attraktivitet måste öka. Under våren 2015 ledde jag möten med arbetsmarknadens parter inom skolan. De ledde till att regeringen kunnat besluta om en rejäl och väl förankrad satsning på lärarnas löner genom Lärarlönelyftet på tre miljarder på årsbasis.

• Vi måste också ta vara på värdefull lärarerfarenhet hos nyanlända. Därför snabbutreds hur vi bättre ska ta tillvara kompetensen hos dem som har utländsk lärarerfarenhet och hur det kan bli enklare att kombinera jobb i skolan med utbildningsinsatser, validering av kunskap och kompetens och bedömning av ­utbildning. Regeringen satsar även kraf­tigt på kompletterande utbildning, vilket skapar en möjlighet att komplettera en utländsk utbildning för att bli behörig att jobba som lärare i Sverige.

Vi ser nu ettökat intresse för lärar- och förskollärarutbildningarna. Antalet antagna har ökat med hela 12 procent jämfört med förra vårterminen. Nu behövs fortsatt hårt arbete. Det sker bland annat via den nationella samlingen för läraryrket där regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter arbetar för att stärka läraryrket och säkra lärarförsörjningen. Vi ska stärka kopplingen mellan skola och akademi, främja en skola på vetenskaplig grund och stärka lärarutbildningen.