Före sommaren ska huvudmännen kunna ansöka om ett öronmärkt bidrag för att öka personaltätheten på fritidshemmen. Samtidigt kommer nu statistik som visar att gruppstorlekarna på fritids inte längre ökar.
– Vi satsar på personaltätheten i första hand eftersom det är så viktigt för yrkets attraktivitet. Vi har fått signaler om att arbetet på fritidshemmen blivit allt svårare, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Lärarnas tidning.
För att få ta del av de 500 miljoner som ska gå till fritidssatsningar krävs att huvudmannen har en dokumenterad rekryteringsstrategi. Det krävdes även vid ansökningarna för lågstadielyftet, och Gustav Fridolins analys är att det kravet bidragit till att trenden med allt större barngrupper i fritidshem nu stannat upp i de kommunala verksamheterna.
Där har gruppstorleken minskat med 0,2 procentenheter, från 41,1 barn per elevgrupp år 2014 till 40,6 barn förra året, visar färsk statistik från Skolverket. I fristående fritidshem har den under samma tidsperiod stått still på 43,5 procent.
– Att huvudmännen sätter sig ner tillsammans med lärarfacken och utarbetar en rekryteringsstrategi är det bästa sättet att se till att satsningarna landar rätt. Där är facken vakthundar som vet vad som gör bäst nytta. Förutsättningarna är olika mellan till exempel stad och land, säger Gustav Fridolin.
Den, om än blygsamma, positiva utvecklingen var något som fick utbildningsdepartementet att fira med tårta idag.
Är en minskning med 0,2 barn per grupp värd att fira?
– Den lilla positiva förändringen vi ser inte är så mycket att hänga i julgranen. Men det är värt att notera att gruppstorlekarna inte fortsätter att öka i ett läge där vi får fler barn på fritidshemmen, säger Gustav Fridolin.
Även personaltätheten har förbättrats något inom den kommunala verksamheten. Från ett genomsnitt på 13,0 barn per anställd 2014 till 12,8 barn per anställd året efter. I fristående fritidshem gick det förra året 13,9 elever per anställd, vilket är samma siffra som året dessförinnan.
Moderaterna har tidigare framfört flera förslag för att höja kvaliteten i fritidshemmen, bland annat införandet av en egen läroplan.
– Vi vill utveckla och höja statusen på fritidshemmen. Och inkludera fritidshemmen i nationella satsningar som görs på skolområdet, för vi ser fritidshemmen som en del av skolgången. Vi vill till exempel ha förstelärare på fritids, säger Camilla Waltersson Grönvall, partiets utbildningspolitiska talesperson.
När det gäller regeringens aviserade satsning på att anställa fler säger Waltersson Grönvall:
– 500 miljoner kan vara ett tillskott, men mer pengar utan visioner är ingen lösning.
Ett annat tidigare framfört M-förslag är att låta Skolverket se över om det går att ta fram ett riktmärke för gruppstorlekarna, på samma sätt som nyligen gjordes för förskolan.
Det sistnämnda är ett förslag som även Lärarförbundet framfört.
– Vi har tagit emot kravet och ska titta vidare på det. Jag tror att det finns skäl att utvärdera riktlinjerna som satts för förskolan och se vilken effekt de kan få och om det skulle bli effektivt för fritidshemmen med liknande riktmärken. Satsningen på en ökad personaltäthet kan vara minst lika viktig, säger Gustav Fridolin.
I en kommentar till Skolverkets siffror på torsdagen konstaterar Lärarförbundet att det visserligen är ett trendbrott att elevgrupperna minskar, men att de fortfarande är alldeles för stora.
– Det är oerhört viktigt att trenden med ständigt växande grupper har brutits. Vi i Lärarförbundet har länge krävt krafttag mot de stora grupperna och nu ser vi att politiker och huvudmän börjar vakna, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.
Lotta Holmström Johanna Ulrika Orre Mats Thorén