Alla yrkeselever får inte så mycket apl som de har rätt till. Sämst såg det ut på el- och energiprogrammet. Och var fjärde yrkeslärare tycker att de har för stort ansvar att ordna apl-platser åt eleverna. Det visar en ny rapport från Skolverket.
Fyra procent av gymnasieeleverna som gick ut ett yrkesprogram våren 2014 hade fått för lite arbetsplatsförlagt lärande (apl) under sin utbildning enligt programmens rektorer. Sämst såg det ut på el- och energiprogrammet, som är det till elevantalet största yrkesprogrammet. Där fick mer än var tionde avgångselev 2014 för lite apl under sin utbildning.
Även yrkeslärarnas bedömning av sina förutsättningar för apl-arbetet och av kvaliteten i apl utmärkte sig negativt på el- och energiprogrammet. Lärarna på barn- och fritidsprogrammet såg tvärtom påfallande positivt på kvaliteten i deras elevers apl jämfört med övriga yrkeslärare.
Nio av tio av alla yrkeslärare följer upp elevernas apl men bara var femte av dessa lärare anser att uppföljningen alltid ger ett tillräckligt underlag för betygssättning.
Färre än fyra av tio yrkeslärare bedömer att elevernas handledare i hög utsträckning har god förmåga att handleda elever. Hälften av alla yrkeslärare anger också att ingen eller en klar minoritet av elevernas apl-handledare har gått en handledarutbildning.
En stor del av skolornas arbete med apl utförs av enskilda yrkeslärare. Men många lärare tycker att de saknar tillräcklig tid till, samt i viss mån även stöd och rutiner för, sitt apl-arbete. Drygt var fjärde lärare anser också att de ensamt bär ett för stort ansvar på området, bland annat för att hitta apl-platser till sina elever.
Trots svårigheterna att hitta ändamålsenliga apl-platser till alla elever anger ungefär hälften av alla huvudmän att de inte anpassar sin elevantagning till yrkesprogrammen utifrån tillgången på relevanta apl-platser.
Johanna Ulrika Orre