Större möjlighet till praktik inom den svenska skolan för asylsökande och ett utvidgat snabbspår för nyanlända med lärarexamen, så de ska kunna validera sina kunskaper. Det är några av förslagen i en utredning om hur bristen på lärare ska kunna lösas.
Jakten på lärare och andra yrkesgrupper som kan arbeta i skolan blir allt intensivare – i synnerhet bland nyanlända och asylsökande. Det framgår i utredningen om utbildning för nyanlända, som presenterades på måndagen.
Ett utökat snabbspår för nyanlända kan vara en väg att hitta fler lärare, men även barnskötare, fritidsledare och elevassistenter. Det föreslår regeringens särskilda utredare Ebba Östlin.
Behoven av nya lärare till år 2019 motsvarar 107.000 nyutbildade lärare. Att utbilda så många på kort sikt via den vanliga lärarutbildningen kommer Sverige inte att klara även om det skulle finnas sökande till lärarutbildningarna, konstaterar Ebba Östlin.
Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har uppskattat att det kan finnas några tusen lärare bland de nyanlända, men någon fullständig kartläggning finns inte i dagsläget.
– Det kanske skulle kunna vara dubbelt så många. Kan vi få 6.000 lärare så vore det en enormt stor tillgång, säger Ebba Östlin till TT.
Hennes regeringsuppdrag har gått ut på att hitta fler vägar in i läraryrket. Främst handlar det om att bättre utnyttja asylsökande och nyanlända som en resurs. Men även försöka locka fler pensionerade lärare att återvända till yrket och få lärarstudenter att jobba extra vid sidan av studierna.
Utredaren föreslår att Migrationsverket ska få i uppdrag att kartlägga de asylsökandes yrkes- och utbildningsbakgrund för att hitta lämpliga personer som kan få en riktad praktik mot skolan. Ebba Östlin påtalar även att de asylsökande skulle kunna få läsa svenska för invandrare (sfi) för att påskynda processen, vilket de inte har rätt att göra i dag.
De nyanlända som fått uppehållstillstånd föreslås omfattas av två möjliga utbildningsinsatser. Den ena handlar om en utvidgning av det snabbspår som startar den 1 april i år och som riktar sig till nyanlända lärare och förskollärare. Ebba Östlin föreslår att även nyanlända med annan avslutad högskoleutbildning, som arbetat inom skola eller förskola, ska omfattas. De ska kunna gå en eftergymnasial arbetsmarknadsutbildning för att snabbare hitta en väg att komplettera sina studier och nå svensk lärarlegitimation.
Den andra utbildningsgrenen är en gymnasial arbetsmarknadsutbildning som riktar sig till nyanlända som har yrkeserfarenhet från förskola och skola och utbildning. Genom den riktade praktiken ska den nyanlända snabbare kunna börja arbeta som till exempel barnskötare, fritidsledare, studiehandledare på modersmål, lärar- eller elevassistent.
– Förslaget är välbalanserat och bra. Det innebär också att snabbspåret blir mera konkret. Det jag är bekymrad över är viljan att definiera lärarassistenternas roll. Vilka arbetsuppgifter de ska ha måste avgöras av skolledare tillsammans med lärare, inte politiker, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand till TT.
Camilla Waltersson Grönvall, Moderaternas skolpolitiske talesperson, är enligt TT, besviken på utredningen:
Jag är förvånad över att den inte innehåller några skarpa förslag. Det jag ställer mig mest frågande till är att man i detalj vill definiera vad en lärarassistent ska göra, säger hon till TT.
Bo Jansson, ordförande för Lärarnas riksförbund, är nöjd.
– Förslagen kring lärarassistenter välkomnar vi. Det som gör mig besviken är att detta är tänkt att ske först 2017. Vi hade hoppats på att få lagförändringar redan till årsskiftet 2016/17, säger Bo Jansson TT.