På många skolor behöver lärarna samtala mer sinsemellan om bedömning och betygsättning. Betygsättningen behöver också följas upp bättre på den egna skolan, enligt en ny rapport.
Skolinspektionen har granskat 30 utvalda skolor som har utmärkt sig i tidigare undersökningar om likvärdighet i betygsättningen. De granskade skolorna är dels de 20 skolor där den egna rättningen och Skolinspektionens omrättning av nationella prov skilt sig åt allra mest, dels de 10 skolor som har haft de största skillnaderna mellan nationella prov och slutbetyg.
Skillnaderna behöver i sig inte betyda att betygsättningen gjorts på fel sätt, exempelvis finns det inget tvingande i att betyg ska följa resultaten i nationella prov. Skolinspektionen har ändå hittat några gemensamma brister på skolorna.
En brist är att lärarna på flera av de granskade skolorna inte samtalar om eller på annat sätt samverkar när det gäller betygsättningen, varken med varandra på den egna skolan eller med lärare på andra skolor. Skolverket lyfter i sina allmänna råd om bedömning och betygsättning fram vikten av samverkan.
– Det vi kan se är att lärare som samtalar mycket om betyg och bedömning känner sig säkrare i sin egen betygsättning. De känner sig tryggare i sin bedömning när de vet att deras kolleger har kommit fram till samma sak, samtidigt som de upplever att deras bedömarkompetens har ökat. Samtalen har fungerat som kompetensutveckling, säger Jens Pettersson, projektledare för Skolinspektionens granskning
Skolinspektionen har noterat stora skillnader i hur strukturerat skolorna arbetar kring samverkan om betygsättning. På många skolor saknas regelbundna träffar för lärarna inom respektive ämneslag.
– Många lärare ger uttryck för vikten av att det finns en avsatt tid för samtal om betyg och bedömning, antingen från skolledningens sida eller att man kommer överens om det med kolleger inom samma ämne, säger Jens Pettersson.
Enligt skollagen måste betygsättningen följas upp på skolan. Den uppföljningen fungerade inte på något bra sätt på de granskade skolorna.
– Den kan göras på olika sätt, till exempel genom att jämföra de nationella proven och slutbetygen både inom skolan och med andra skolor, säger Jens Pettersson.
I Skolinspektionens granskning ingick 19 grundskolor och 11 gymnasieskolor. 15 skolor var kommunala och lika många var fristående.