Trevande start för fjärrundervisning

Fjärrundervisning innebär att läraren inte finns på plats i klassrummet, utan undervisar via länk. Än så länge får fjärrundervisning ges i ett fåtal språkämnen. Men sedan i höstas kan skolhuvudmän ansöka om att på försök fjärrundervisa i andra ämnen. Lärarbristen talar för att många skulle vilja utnyttja denna möjlighet, men i den senaste ansökningsomgången sökte endast tolv huvudmän, varav hälften fick ja. Totalt är nu åtta kommuner och två friskolehuvudmän med i försöket.

 

 

En trolig anledning till att så få deltar är att lagen inte tillåter att skolhuvudmän köper fjärrundervisning av varandra.

– Behovet uppstår ju främst när man inte har lämpliga lärare alls i sin organisation. Jag är övertygad om att intresset för försöket skulle vara större om man hade möjlighet att köpa lärartjänster av andra, säger Mats Wennerholm, undervisningsråd vid Skolverket.

 

En lagändrig som gör det möjligt att köpa fjärrundervisning väntas till sommaren. Men lagändringen gäller bara modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Regeringen har inte varit beredd att sträcka sig längre i det här skedet.

 

De fyra Norrbottenskommunerna Kiruna, Gällivare, Pajala och Jokkmokk ligger långt framme i fjärrundervisning. De har gemensam gymnasieutbildning i ett kommunalförbund och på så vis kan lärares kompetens utnyttjas i hela förbundets område. Detta läsår ges 27 fjärrkurser — bland annat i filosofi, teknik och akutsjukvård — på sex program. Nu har förbundet fått klartecken att ge fjärrkurser även nästa läsår.

– Det ger oss möjlighet att behålla ett brett programutbud på samtliga fyra orter. Det betyder väldigt mycket, säger gymnasiechef Bert-Olov Ström.

 

Men fjärrundervisning ställer högre krav på både elever och lärare.

– Med klasskamrater på 20 mils avstånd kan man inte vara så spontan som när alla är i samma rum. För lärarna är det oerhört viktigt att vara välstrukturerade och förberedda på att något oönskat händer med tekniken, säger Bert-Olov Ström.