Nästan nio av tio lärare tycker att det är arbetsro på lektionerna, enligt en Skolverksenkät. Resultatet går på tvärs mot den bild av oordning och kaos i svenska skolan som ofta hörs i debatten.
Elever som kommer försent, elever som använder mobilen under lektionen utan att det har med undervisningen att göra, elever som uppträder störigt. Under flera år har bilden av att det är stökigt i klassrummen etablerats som en sanning i debatten. Flera undersökningar, till exempel Pisa, har bekräftat bilden. Pisa-rapporten 2014 fick också den förra Alliansregeringen att tillsätta en särskild ordning och reda-utredning.
Men på torsdagen kom en rapport som går på tvärs mot den gängse bilden av kaos. Nära nio av tio lärare tycker att det råder arbetsro på alla eller de flesta lektioner, enligt en stor enkätundersökning från Skolverket, Attityder till skolan 2015.
– Det är ett intressant resultat som kontrast till bilden som brukar etableras i debatten. Det finns ordningsproblem i den svenska skolan. Det ska man inte blunda för men enligt den här undersökningen är bilden långt ifrån nattsvart, säger Niclas Westin, enhetschef på Skolverket.
Andelen lärare som upplever att det finns arbetsro i klassrummet ökar med antalet år i yrket, enligt undersökningen. Drygt nio av tio tycker att det är en trevlig och positiv stämning på de flesta eller nästan alla lektioner.
Joanna Lundin är specialpedagog och lärare i hem- och konsumentkunskap på Källbrinksskolan i Huddinge. Hon tycker att debatten om skolan ofta förs av personer med liten insikt i hur skolan fungerar.
– Det bygger på en förlegad elev- och kunskapssyn. När jag gick på lärarutbildningen fick vi höra att problem som uppstår ska lösas genom att eleven ska förändra sig. Det synsättet lever fortfarande kvar hos många.
I stället menar hon att ansvaret alltid ligger på läraren att i samråd med eleven hitta en lösning.
– När man fastnar i frågor om tuggummin, kepsar och mobiler läggs fokus på fel saker. Då har man inte kommit särskilt långt i sin skolutveckling, säger hon.
När det inte fungerar handlar det enligt Joanna Lundin ofta om ett organisatoriskt problem.
– Det gäller att ha tid när det inte fungerar. Som lärare har jag en stor verktygslåda att ta till, men i de klasser där standardverktygen inte fungerar behöver jag tid att reflektera och möjlighet att diskutera med kolleger, säger hon.
Det gäller också att inte fastna i sitt sätt att lära ut utan ständigt utvecklas, säger Joanna Lundin.
– Samhället förändras ständigt och som lärare måste jag lära mig att förhålla mig till det. Det är också en spännande utmaning. Vi jobbar ju alla för eleverna.
Lotta Holmström Mats Thorén