Lärarfacken säger ja till regeringens förslag att sekretessbelägga lärarnas och förskollärarnas personuppgifter. – Det är lite för enkelt att få ut namn, nummer och adress till lärare utifrån det utsatta jobb de har, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.
Både Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund har lämnat in yttranden över regeringens förslag till förändringar i lagstiftningen om offentlighet och sekretess.
Ett av förslagen är att stärka skyddet för alla offentliganställdas person- och kontaktuppgifter. Det innebär att kommunalt anställda lärares och förskollärares personnummer, bostadsadress, privata telefonnummer och anhöriguppgifter ska omfattas av stark sekretess och i normalfallet inte lämnas ut till journalister eller andra som vill få ut uppgifterna. Även foton av personalen på skolors intranät ska omfattas av den ökade sekretessen.
I dag finns ett sådant skydd för domare, socialsekreterare och en del andra tjänstemannagrupper på särskilt utsatta myndigheter.
Även lärarna behöver en fredad privat sfär, tycker båda lärarfacken.

Arbetsgivare behöver ha kontaktuppgifter till sina anställda och deras närmast anhöriga, om det skulle hända något oförutsett, som ett olycksfall eller akut sjukdom. Det är viktigt att lärare kan lämna uppgifterna utan att riskera att de sprids, menar Lärarförbundet.
– Om det inte känns tryggt finns risk att man låter bli, säger Mathias Åström.
Ett exempel på när en lärare kan känna oro för att det ska komma fram var hen bor är, enligt honom, i elevärenden där socialtjänsten är inblandad och föräldrarna utsätter läraren för hård press.
– Det är ett stort problem om det finns pedofiler på förskolor men det är mot arbetsgivarna journalisternas sökljus bör riktas. Det är deras ansvar att via anställningsintervjuer och referenstagning se till att det är rätt personer som jobbar med barn, säger Mathias Åström.
Karin Lindgren