Försöket med betyg från årskurs 4 får kritik. Upplägget med frivillighet gör det mycket svårt att utvärdera, enligt betygsforskaren Christina Cliffordson, som även ställer sig frågande till att utvärderingen ska jämföra betyg med estetiska läroprocesser. – Jag tycker det här verkar jättekonstigt, säger hon.
Från hösten 2017 ska 100 skolor få sätta sätta betyg från årskurs 4 på försök. Försöket är resultatet av en uppgörelse mellan regeringen och Alliansen i februari 2015. Denna vecka offentliggjorde regeringen en promemoria som beskriver försöket mer i detalj.
Skolorna får anmäla sig frivilligt om de vill vara med i försöket och Skolverket väljer sedan ut de 100 skolor som ska delta. För att få anmäla sig krävs att skolledning och lärare – genom deras fackliga organisationer – är intresserade av att att vara med. Även vårdnadshavare och elever ska ges möjlighet att tycka till.
Christina Cliffordson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst, anser att upplägget är problematiskt. – De blir endast skolor med en i grunden positiv inställning till betyg som kommer att delta i försöket. Risken är att betydelsen av betyg kommer att övervärderas, säger hon.
Regeringens promemoria tar upp detta problem och nämner att skolorna i försöket ska jämföras med skolor med liknande förutsättningar och elevsammansättningar. Det är Christina Cliffordson positiv till men anser att det inte räcker för att komma tillrätta med den skevhet som frivilligheten medför.
Hon nämner ett annat problem för utvärderarna, nämligen vad betygen i årskurs 4 ska ställas i relation till. Betygen i årskurs 6 och nationella prov är några möjliga mätpunkter.
– Men det säkraste är att ha någon form av kunskapstest, säger Christina Cliffordson.
Regeringen vill dessutom utvidga utvärderingen till att jämföra betygen med andra pedagogiska metoder för att höja kunskapsresultaten. Promemorian nämner estetiska läroprocesser och daglig rörelse som exempel.
Christina Cliffordson förstår inte vad detta ska vara bra för.
– Det kan säga något om vilken betydelse estetiska läroprocesser har. Men det finns så mycket annat annat som påverkar lärandet än både estetiska läroprocesser och betyg. Jag tycker det här verkar jättekonstigt, säger hon.
– Ska man utvärdera betygen så måste man hålla sig till det. De verkar inte veta vilket ben de ska stå på.
Regeringen förutser att det behövs att en del lärare behöver fortbildning. Samtidigt sätter de flesta lärare i årskurs 4 redan betyg i och med att de redan undervisar även i årskurs 6. Christina Cliffordson poängterar också att fortbildningen kan inverka på utvärderingen.
– Fortbildningen måste vara i nivå med den som lärare normalt får. En alltför stor utbildningsinsats blir en faktor att ta med i utvärderingen, säger hon.
Regeringen räknar också med att den ökade kostnaden för att sätta betyg kompenseras av att kravet på individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen tas bort för de berörda årskurserna.
Högst en fjärdedel av skolorna hos en och samma huvudman får delta i försöket. Endast huvudmän med minst fyra skolor får medverka. Försöket ska pågå till vårterminen 2021. Under tiden ska också införandet av betyg i årskurs 6 utvärderas.