34 av landets kommuner tog inte chansen att ansöka om bidrag för mindre barngrupper i förskolan. 25 av dem ligger över Skolverkets riktmärke för gruppstorlek, visar Lärarnas tidnings granskning. En förklaring är brist på lokaler.
I Tomelilla går det i snitt 21 barn i barngrupperna i förskolan, en bra bit över riktmärket på som mest 15 barn. Ändå har kommunen inte ansökt om bidrag för att minska gruppernas storlek i år.
– Vi har kort om lokaler och har precis tagit beslut om att bygga tre nya förskoleavdelningar. Men de blir klara tidigast om ett och ett halvt år, säger Tomelillas tillförordnade skolchef Ulrika Ahrlin.
Målet är att närma sig riktmärkena när utbyggnaden är klar.
– Men det är svårt att beräkna småbarnsgrupperna, vi vet inte hur läget är där om 2-3 år, säger Ulrika Ahrlin.
I dag har fyra av sex småbarnsgrupper 16 eller fler barn, enligt Skolverkets statistik. Riktmärket för småbarnsgrupper är 6 till 12 barn.
Förra året ansökte och fick Tomelilla bidraget. Ingela Bengtsson är förskolechef på Västervångens förskola. Där gick pengarna till att dela upp tre avdelningar med 35 barn var så att tre småbarnsavdelningar med 16, 13 respektive 15 barn bildades. Förändringen har varit positiv, enligt Ingela Bengtsson.
– Vi har märkt att det blir lättare för pedagogerna att se vad barnen behöver. Det blir färre antal möten för de små barnen och de får mer tid med pedagogerna, säger hon.
Arbetssituationen för personalen har också förbättrats, berättar Ingela Bengtsson. Ändå ligger gruppernas storlek fortfarande över Skolverkets rekommendation.
– Man kan inte uteslutande titta på antalet barn, utan det beror också på vilka behov som finns i gruppen. I en grupp med 16 barn kan det fungera utmärkt, i en annan sämre, säger hon.
Även i Upplands Väsbyär det lokalbristen som fått kommunen att avstå från att söka bidraget.
– Vi har haft ett väldigt tryck på förskoleplatser. Det har varit svårt att få fram lokaler i tid och vi har jobbat hårt för att få fram nya platser. Skulle vi minska våra platser per förskola nu skulle vi hamna tillbaka i det problemet, säger Synnöve Fridén, verksamhetschef för den kommunala skolverksamheten.
Kommunen bygger nu förskolepaviljonger för att möta efterfrågan på platser. Men när de är på plats handlar det i slutändan om ekonomiska avväganden, säger Synnöve Fridén.
– Minskar vi antalet platser på en förskola får vi också lägre intäkter där i form av barnpeng. Det tappet är större än vad man får i statsbidrag för de minskade gruppstorlekarna. Därmed inte sagt att vi inte kommer ansöka den dag vi har lokaler, säger hon.
Bara 24 procent av förskolorna i Upplands Väsby är i kommunal regi.
– På längre sikt hoppas och tror jag att vi ska kunna röra oss mot riktmärkena. Jag ser framför mig att det blir en successiv minskning av gruppstorlekarna.
För Lärarförbundetär minskade gruppstorlekar viktigt och Skolverkets riktlinjer ses som en seger. Förbundet kräver en utökning av bidraget till mindre barngrupper och vill att det kopplas till att huvudmännen har en långsiktig strategi för att följa Skolverkets riktlinjer.
Både i Upplands Väsby och i Tomelilla skulle ett bidrag för att i stället öka personaltätheten vara välkommet.
– Då hade vi kunnat ansöka om bidrag till verksamhet i befintliga lokaler. En högre personaltäthet hade till exempel kunnat göra det möjligt att dela upp barngrupperna mer och att vara ute mer. På det sättet skulle vi få mindre grupper i praktiken, säger Synnöve Fridén i Upplands Väsby.
Lotta Holmström