Kungliga tekniska högskolan (KTH) blir ett av fyra lärosäten som får i uppdrag att hålla i en femårig satsning för att locka forskarutbildade att bli ämneslärare och lektorer. Lockbete: ett utbildningsbidrag på 25.000 kronor i månaden.
Det blir fyra lärosäten som får i uppdrag av regeringen att utbilda forskare till ämneslärare: Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet, Umeå universitet och Karlstads universitet.
Syftet med den nya utbildningen är att få fler ämneslärare och lektorer i skolan. Grundmotivet är förstås bristen på lärare. Särskilt stor är bristen i ämnena matematik, biologi, kemi, fysik och teknik, enligt regeringen. Därför görs denna särskilda satsning mot personer som har en forskarexamen – licentiatexamen eller doktorsexamen – i de här ämnena.
För att locka dessa kvalificerade personer att gå den nya kompletterande pedagogiska utbildningen ingår, som Lärarnas tidning tidigare berättat, ett lockbete i form av ett utbildningsbidrag på 25.000 kronor i månaden före skatt, motsvarande 300.000 kronor för ett helt år.
Utbildningen sker i en högre studietaktän i många andra kompletterande pedagogiska utbildningar, vilket innebär att tre terminer i normal studietakt istället läses på två terminer. I utbildningen ingår en utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och en verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om 30 högskolepoäng.
Innevarande läsår finns 239 lektorer i grund- och gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen. Majoriteten – 200 – finns i gymnasieskolan. Regeringens mål är att fördubbla antalet. Bidraget räcker till max 250 studenter totalt eller 50 per år.
Satsningen ska pågå under fem år med start i höst. 7,6 miljoner kronor avsätts för i år. För 2017, 2018 och 2019 beräknas 15,1 miljoner kronor avsättas årligen. När det gäller pengar för 2020 och 2021 avser regeringen återkomma till riksdagen om dessa.
Mats Thorén