Trots brister i planeringen mot hot och våld gjorde Trollhättan en hel del rätt vid attacken mot Kronan. Flera fördelaktiga omständigheter hjälpte till. En sådan ”tur” kan skolor inte räkna med, enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Det var den 22 oktober 2015 som en maskerad gärningsman gick till attack med svärd på Kronan i Trollhättan, med fyra döda som följd – en elevassistent, en elev, en lärare och den 21-årige gärningsmannen själv.
Nu har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, intervjuat ett 40-tal personer på olika befattningar, tagit del av skriftlig dokumentation och utvärderat kommunens hantering av attacken. Utvärderingen är övervägande positiv.
Larmningen och inlåsningen i klassrummen var effektiv och det akuta psykosociala omhändertagandet professionellt. Den drabbade verksamheten kom igång igen snabbt och informationen till allmänheten och media var samordnad.
Slutsatsen är att skolan och kommunen gjorde mycket rätt – trots brister när det gäller planer, rutiner och utbildning för personalen.
– Det hade behövts bättre förberedelser. Det har förekommit oroligheter i det segregerade området tidigare och skola, bibliotek och fritidshem har lyfts fram som riskmiljöer för hot och våld, säger Marie Lundqvist, en av rapportförfattarna.
I brist på rutiner bidrog en rad tursamma omständigheter till att följderna inte blev ännu mer katastrofala än de blev.
Flera anställda agerade rätt mer eller mindre på instinkt, bland annat rektor som såg till att lärare och elever låste in sig i klassrummen. Eftersom det var lektionstid befann sig de flesta där och det spreds ingen panik. Två polispatruller var lediga och på plats tio minuter efter gärningsmannen.
– Vi vill framhålla att kommuner och skolor bör förbereda sig för situationer där omständigheterna inte är lika gynnsamma. Det är framförallt viktigt att planer och rutiner är förankrade bland personalen, säger Marie Lundqvist.
De lärare som var med om attacken fick hantera både sin egen och elevernas skräck – och samtidigt klara att vara lärare. Utvärderingen visar att de vill ha kompetensutveckling i hur de ska bemöta barn vid trauman.
En annan lärdom är att det är viktigt att inte underskatta de långsiktiga konsekvenserna för tryggheten och studieron. Trollhättan har velat se tiden som en läkeprocess men rapportförfattarna anser att det nu är dags att göra en djupgående uppföljning av elevers och anställdas hälsotillstånd och en systematisk uppföljning av arbetsmiljön.
– Det har varit en del sjukskrivningar och varje gång det händer något nytt som gör att attacken kommer upp i media rivs såren upp igen. Det vill man undvika. Men vi tycker att det är svårt att bedöma om verksamheten är återställd när vi inte har en hel bild av hur personal och elever mår, säger Marie Lundqvist.
Karin Lindgren