Elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning ska inte längre kunna falla ”mellan stolarna” under sin skolgång. Utbildningsminister Gustav Fridolin fick på torsdagen ta del av utredaren Jan Sydhoffs 800-sidiga slutbetänkande med olika förslag.
Syftet med förslagenär att garantera att elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning ska ha rätt till utbildning och kunna välja skola. Den särskilda utredaren Jan Sydhoff konstaterar att dessa elever i dagsläget har en komplicerad skolsituation.
De når målen i lägre utsträckning än genomsnittet av elever vilket kan få stora konsekvenser för individerna senare i livet. Det finns stora skillnader mellan skolor i landet kring hur man organiserar stödet till eleverna, anpassar lokaler och i vilken utsträckning man har personal som har rätt kompetens för att stödja eleverna. Det kan saknas logopeder, hörselpedagog och speciallärare eller specialpedagoger för målgruppen.
Utredaren föreslår att staten bidrar med pengar i form av ett riktat stöd till de särskilda satsningar som skolhuvudmännen behöver.
Statens, kommunernas och landstingets insatser för eleverna behöver också samordnas på ett bättre sätt. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, ska få en tydligare roll att se till så alla elever får en likvärdig utbildning av god kvalitet. Det ska finnas regionala samordnare som leder arbetet och har tillgång till särskild kompetens. De ska se till att eleverna utifrån sina olika behov erbjuds olika typer av undervisning av hög kvalitet. Det kan handla om stöd och anpassning i en reguljär klass, men även att man ordnar så kallade SAK-miljöer lokalt eller regionalt. I dessa miljöer ska elevernas behov av kommunikation tillgodoses.
Utredaren vill också stärka elevernas rätt till undervisning i teckenspråk. Det ska få samma status och villkor som gäller för de nationella minoritetsspråken. Om kommuner inte lyckas rekrytera egna teckenspråkslärare så ska SPSM kunna erbjuda fjärrundervisning. I förslaget ingår också att Örebro kommun får i uppdrag att erbjuda alla gymnasieprogram till elever i Sverige med grav språkstörning. Det sker inom riksgymnasiet.
– Det är en viktig utredning för att den belyser de brister som finns i dagens undervisning och de risker som finns med att elever med vissa funktionsnedsättningar inte har tillgång till utbildning av god kvalitet, säger Helene Öberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet.
Regeringen kommer att bjuda in företrädare för de elever och verksamheter som berörs för att föra samtal om utredningens förslag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.
Lenita Jällhage