Lärarförbundet levererar ett fempunktsprogram för svensk gymnasieskola och vill att alla politiker avlägger ett gymnasielöfte. Ambitionsnivån för svensk integrations- och utbildningspolitik måste höjas rejält, skriver Johanna Jaara Åstrand.
Vi riskerar en förlorad generation, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand på DN Debatt idag, och syftar på att bara 30 procent av de nyanlända elever som börjar på språkintroduktion går vidare till nationella program. Inte ens en av tio avslutar ett nationellt gymnasieprogram inom fyra år.
Lärarförbundet varnar för att situationen kan leda till en tillbakagång till att gymnasieexamen inte längre ses som en självklarhet utan ett privilegium. Samtidigt är det svårt att få jobb i dagens samhälle utan att ha gått ut gymnasiet.
Regeringen satsar på enkla jobb, men det är fel väg att gå, anser Lärarförbundet. De vill ha ett gymnasielöfte som går ut på att skapa goda förutsättningar för nyanlända att klara gymnasieexamen samt goda förutsättningar för lärare att ta alla unga till en gymnasieexamen.
Johanna Jaara Åstrand listar fem förutsättningar för att det ska bli möjligt.
- Höjd kvalitet på språkintroduktion.
- Elevens rätt till stöd och utmaning, genom garanterad undervisningstid och behöriga lärare.
- En utbyggnad och omgörning av komvux så att hela utbildningar kan erbjudas där.
- Bättre modersmålsundervisning.
- En uppvärdering av läraryrket genom höjda löner och minskad arbetsbelastning.
Att kravet kommer under Almedalsveckan är förstås ingen slump, och Lärarförbundet har redan fått utbildningsminister Gustav Fridolin att ställa sig bakom löftet.
"Vi får inte abdikera och nöja oss med att skapa en andra klassens arbetsmarknad som består av enkla servicejobb. Då förlorar Sverige sin position som kunskapsnation och alla i landet drabbas. Skolan är nyckeln till integration. Det är där insatserna ska göras", avslutar Johanna Jaara Åstrand debattartikeln.
Lotta Holmström