Undervisningen i svenska språket i snabbspåret för nyanlända lärare stärks. Kurser i svenska som ger betyg ersätter yrkessvenska utan betyg.
Nyanlända lärare måste stå bättre rustade för att kunna söka in på högskolan och skaffa sig en svensk lärarlegitimation. Det är bakgrunden till att Stockholms universitet ändrar upplägget på snabbspåret för lärare och låter dem gå betygsgrundande kurser i svenska.
– Det här innebär att de inte tappar fart i svenska. Tidigare hade vi yrkessvenska, vilket ger språkträning, men det gav ju inget betyg, säger projektledaren Maria Netje.
Stockholms universitet ligger steget före övriga lärosäten som genomför snabbspåret och startade redan i april med en pilotgrupp med 20 nyanlända lärare. Gruppen, som nästan helt består av syrier, läser så kallad yrkessvenska, det vill säga svenska som är specialanpassad till deltagarnas yrke.
– Med det nya upplägget kommer många att ha nått mycket längre och fått betyg i svenska när de gått färdigt snabbspåret. Då kanske de inte har så många steg kvar för att nå gymnasiesvenska steg tre, som krävs för att söka in på högskolan eller söka legitimation, säger Maria Netje.
Något krav att övriga lärosäten ska följa Stockholms universitets exempel finns inte, men Maria Netje utgår från att de kommer att göra det.
– Vi ligger hela tiden hacket före de andra. Jag tror att de flesta försöker gå åt det hållet, säger hon.
Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet, är en av många forskare som kritiserat snabbspåret för att underskatta behovet av kunskaper i svenska språket. Hon välkomnar Stockholms universitets förändring av utbildningen i svenska.
– Det här ligger helt i linje med min syn att det tar tid och kraft att lära sig ett nytt språk. Att tro att man snabbt kan trolla fram språkkunskaper genom att kalla det för yrkessvenska fungerar inte, säger hon.
Gunlög Josefsson har tidigare själv arbetat som ämneslärare i religion, svenska och historia. Hon framhåller att språket är ett arbetsredskap för alla lärare, även i ämnen som till exempel matematik och teknik.
– Hur man kan tror att språket bara är något man lär sig mekaniskt kan jag inte förstå.
Att arbeta språkutvecklande är ett ansvar för alla lärare i skolan, inte bara svenskalärare, säger Gunlög Josefsson.
Stockholms universitet är ett av de sex lärosäten som genomför regeringens snabbspår för lärare och förskollärare. Det startar nu i höst och omfattar en 26 veckor lång utbildning som ger en orientering om det svenska skolväsendet och lärarens arbete. Utbildningen innehåller även praktik med handledning, för att underlätta de nyanländas väg in i arbetslivet.