Välkommen till utgallringen

Efter en liten stund kommer universitetslektor Lars Fonseca ner till receptionen och hälsar välkommen. Fyra intensiva timmar med olika tester ska snart ta sin början.

Linnéuniversitetet har tillsammans med Jönköping University fått regeringens uppdrag att på försök genomföra antagningsprov till lärarutbildningen för att sålla bort de sökande som inte är lämpliga för yrket. Dessutom kan sökande förbättra sina ­möjligheter att komma in på lärar­utbildningen genom att göra bra ifrån sig på provet.

Just denna eftermiddag i juni är det en liten skara på nio personer som ska genomföra provet. Lars Fonseca leder in dem i en föreläsningssal för att hålla en kort introduktion. Han är mån om att säga samma saker till alla grupper av sökande för att de ska få så lik­artade förhållanden som möjligt.

— Regeringen har flera syften med detta försök med lämplighetsbedömning. Ett syfte är att höja lärarnas status och ett annat är att minska avhoppen från lärarutbildningen, berättar Lars Fonseca när alla nio har satt sig ner vid var sin bänk.

Efter introduktionenär det dags för det första delprovet. En provledare delar ut en artikel om betyg och uppgiften är att läsa den och sedan skriva en egen text. Under en och en halv timme sitter nu de sökande för­sjunkna med denna uppgift bakom den stängda dörren till föreläsningssalen.

Studenternas förmågor prövas när det gäller kommunikation, interaktion, ledarroll, självreflektion och motivation för det kommande yrket. Universitets- och högskolerådet (UHR) har beslutat att dessa fem områden avgör en sökandes lämplighet för lärar- och förskollärar­yrket.

— Lärare som har svårt i sin yrkesroll har ofta problem inom dessa områden. De kan ha svårt att ta ledar­rollen i klassrummet, de kan ha problem med relationer och att samarbeta. De kan ha svårigheter med att se sig själva och sammanhanget utifrån, säger Per Gerrevall, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet och en av de ansvariga för provens utformning.

Provdeltagarna bedöms utifrån en fyr­gradig skala inom var och en av de fem förmågorna. Den som får det lägsta omdömet ett inom minst tre av de förmågor som prövas bedöms vara »ännu ej lämplig« och kan inte antas till utbildningen denna gång.

— De som inte når upp till kravnivån är de som vi bedömer kan få stora problem i läraryrket. Men det är viktigt att man noga följer upp detta eftersom utbildning kan få de flesta att växa, säger han.

En orsak till att gränsen satts relativt lågt — lägre än vad exempelvis lärarfacken önskat — är att man vill ta reda på hur de som presterar dåligt på provet klarar den första tiden på utbildningen, och då särskilt den verksamhetsförlagda delen av utbildningen när de lärarstuderande praktiserar yrket.

— Men lämplighetsbedömningen är främst till för att se hur en person klarar yrket och inte hur man klarar lärarutbildningen. Forskningen visar att betygen ger en bättre prognos än antagningsprov för hur studenter klarar en högskoleutbildning, säger Per ­Gerrevall.

I exempelvis Finland, där det är stor konkurrens om platserna, har minimikraven för lämplighet inte så stor praktisk betydelse. Där ligger fokus snarare på andra änden av skalan. Provet bidrar till att välja ut de sökande som är allra mest lämpade.

— Om det bara handlade om att sortera bort olämpliga så skulle insatsen knappast stå i proportion till vad man får ut av den. De personerna identifieras ofta tidigt under lärarutbildningen ändå eller kommer själva fram till att läraryrket inte är något för dem, säger Per Gerrevall.

En tanke med provet är också att de sökande får möjlighet att reflektera ett extra varv kring sitt yrkesval. Därigenom kan en del tidiga avhopp från lärarutbildningen besparas.

Efter det skriftliga provet är det dags för en gruppövning med tre eller fyra provdeltagare i varje grupp. Grupperna leds in i var sin föreläsningssal där tre bedömare väntar på gruppen. Uppgiften är att föra en diskussion utifrån läs- och skrivprovets artiklar.

Lars Fonseca förvarnade redan under introduktionen om att bedömarnas närvaro kan uppfattas som besvärande.

— De kommer inte att visa med en min vad de tycker. Bry er inte om att de antecknar varje gång ni säger något för de kommer att anteckna hela tiden. De är professionella människor som är vana vid att bedöma och möta lärarstudenter och nya lärare.

Bedömarna observerar diskussionen utan att delta i den. De lyssnar inte bara på innehållet utan lägger också märke till hur sam­talet förs. De noterar vem som leder diskussionen och vem som är passiv och sitter tyst.

— Det är knappast en naturlig situation de sökande sätts i och det måste vi bedömare beakta, berättar bedömaren Joakim Krantz när testerna är avklarade.

Han är universitetslektor och precis som många andra av bedömarna till vardags verksam inom lärarutbildningen. Bland bedömarna finns också lärare och skolledare från förskola och skola.

De har haft den knepiga uppgiften att tillsammans värdera de sökandes insatser utifrån den fyrgradiga skalan för vart och ett av de fem områden som ska bedömas. De har förberetts bland annat genom att på prov bedöma nyantagna lärarstudenter.

— Det har inte varit oproblematiskt men vi har varit förvånansvärt samstämmiga i de flesta fall, säger Joakim Krantz.

Denna eftermiddag medverkar alltså nio bedömare under ett antagningsprov för lika många personer. Det ger en antydan om vilka resurser som skulle krävas för antagningsprov i full skala på lärarutbildningen.

— Det skulle bli en enorm apparat som vi inte kan klara med nuvarande bemanning och förutsättningar. Vi behöver anställa många fler universitetslärare och få in fler lärare från skolor och förskolor i så fall, säger Barbro Gustafsson, prefekt på institutionen för utbildningsvetenskap.

Efter gruppdiskussionerna är det dags för antagningsprovets sista moment. Varje sökande intervjuas enskilt av de tre bedömare som deltog i respektive gruppdiskussion. Där får den sökande också möjlighet att kommentera sina insatser under de föregående delproven.

Till sist är också intervjun avklarad. Fyra timmar efter att de samlades i entrén för att inleda dagens tester är de första provdel­tagarna äntligen klara för dagen.

— Det här var kul, säger Maria Axelsson från Växjö spontant efter att hon kommit nerför trappan till den stora mittkorridoren i Linnéuniversitetets K-byggnad. Hon är ändå lite ifrågasättande till att provet genomfördes.

— Det verkar lite konstigt att ha ett antagningsprov när det är så få som söker utbildningen, tycker hon.

Nina Alestam från Stockholm ansluter till samtalet. Hon är positiv till att det görs en lämplighetsbedömning av de sökande.

— Då kanske man får bort en del som söker lärarutbildningen enbart för att det var den enda utbildningen de kan komma in på. Provet kräver också att man tänker efter lite på varför man vill bli lärare, säger hon.

Ingen av dem blev avskräckta från lärar­yrket på grund av provet.

— Det känns positivt. Det var peppande, säger båda två.

I höst inleds utvärderingen av antagningsproven och den ska utmynna i en rapport från UHR som ska vara klar 2018. Här finns ytterligare nötter att knäcka utöver vilka förmågor som ska mätas, lämplighetsnivåer och vilka resurser proven tar i anspråk.

Hur ska proven vara utformade så att de inte exkluderar sökande med annat moders­mål än svenska eller annan kulturell bakgrund? Ska det vara exakt samma prov till alla utbildningar oavsett lärarkategori? Ska det bildas en särskild urvalsgrupp med antagning utifrån provet?

Och även om en lämplighetsbedömning kan täcka flera viktiga läraregenskaper går det inte att komma åt allt.

— Det finns vissa typer av problem som vi aldrig kan upptäcka genom en prövning, till exempel lärare som begår sexuella övergrepp eller går över gränsen genom att ha relationer med elever, säger Per Gerrevall.

De sista provdeltagarna lämnar det sommar­öde Linnéuniversitetet och ger sig ut i duggregnet över Växjö. Totalt 168 sökande gjorde proven på Linnéuniversitetet. Sex av deltagarna uppfyllde inte minimikraven och blev alltså inte behöriga till lärarutbildningen denna termin.