Elever som sextrakasserar slipper straff

Amanda Beckman är 18 år gammal och går sista året på gymnasiet. På högstadiet blev hon sexuellt trakasserad av en kille på skolan. Han lade ut en bild på henne på Facebook, tagen från skolkatalogen. Bilden var ett utsnitt av hennes underdel och som text hade killen skrivit "jävla bullfitta".

– Min första reaktion var att jag skämdes, säger Amanda Beckman.

Lite senare insåg hon att killen skulle kunna göra samma sak mot andra. Då blev hon arg och konfronterade honom.

– "Så där gör man inte", sa jag till honom. Jag tror att han blev chockad, att han hade trott att jag skulle vara tyst.

Efter händelsen gjorde killen inget mer mot henne och han tog bort Facebook-bilden.

 

Amanda Beckman lyfte saken på skolan, och hon tycker inte att man tog det hela på allvar. Om hon hade valt att ställa skolan till svars i domstol hade det blivit svårt.

När en elev utsätts för kränkningar i skolan kan barn- och elevombudet (BEO) driva ärendet till domstol och ställa skolan till svars för bristande åtgärder.

Men när det gäller sexuella trakasserier har Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansvaret. Och till skillnad från BEO utreder eller driver DO inte gärna ärenden till domstol.

– Jag känner mig oförstående till varför. Det är som att man inte tar det på samma allvar som mobbning. Som att man säger "det där får man ta", säger Amanda Beckman.

 

I den senaste årsredovisningen från DO står:

"DO bedömer att en rättsprocess i många fall inte är förenlig med samtliga inblandade barns bästa. Det är exempelvis olämpligt att barn, direkt eller indirekt, utpekas som medvetna förövare till sexuella handlingar".

 

Tidigare barn- och elevombudet Lars Arrhenius – numera generalsekreterare för Friends – är mycket kritisk till gällande ordning.

– Jag tycker att det strider mot barnperspektivet att inte pröva skolornas ansvar. Barnet ska ju kunna känna sig fullständigt trygg i skolan och om skolan inte kan ge denna trygghet måste man kunna driva frågan vidare, säger Lars Arrhenius.

 

Börje Svensson är psykolog och har sedan tidigt 90-tal arbetat med barn som utsatts för sexuella övergrepp, men även med förövare som är barn. Han kallar DO:s inställning för "märklig" och menar att det tvärtom kan vara bra för unga förövare att deras gärningar utreds av polisen.

– Jag tycker att det är bra när unga förövare blir förhörda av polis. Då tvingas de konfronteras med vad de har gjort. Det är ofta svårt att tala om, men i polisförhör blir det konkret. Polisförhören kan också ligga till grund för behandling där man sedan fyller på med frågor om känslor och varför man har vissa beteenden, säger han.

 

TT har sökt DO för en kommentar och hänvisas till en debattartikel från i fjol. Myndigheten tycker inte heller att dagens system fungerar bra och anser att diskrimineringslagen saknar ett barnperspektiv.

"Det är problematiskt med en lagstiftning vars utgångspunkter har ett så tydligt vuxenperspektiv och inte har barnets bästa för ögonen, och jag ställer mig frågande till om diskrimineringslagen över huvud taget ska tillämpas när det handlar om trakasserier eller sexuella trakasserier mellan barn", skrev Agneta Broberg, diskrimineringsombudsman, i en debattartikel i Dagens Nyheter.

 

DO har skickat en skrivelse till regeringen om att se över den nuvarande lagstiftningen. I en pågående utredning ska utredaren ta ställning till om diskrimineringslagens regler på skolområdet bör flyttas över till skollagen.

Amanda Beckman tycker att skolan har ett ansvar att motverka sexuella trakasserier.

– Förutom att jobba med förebyggande arbete måste man arbeta med tystnadskulturen som finns runt de här frågorna, att man gör tröskeln låg att berätta för dem som blir utsatta, säger hon.