Lärarförbundet: Slopa alla nationella prov

I mars i år presenterade regeringens särskilda utredare Tommy Lagergren sina förslag om nationella prov och ett nytt utbyggt system för kunskapsbedömningar av Sveriges elever. Utredaren föreslog bland annat att Sveriges skulle införa ett utvärderingssystem som byggde på tre delar: nationella prov, nationella bedömningsstöd och nationella kunskapsutvärderingar.

 

Regeringen har nu fått besked om vad myndigheter, kommuner, fackförbund och andra remissinstanser anser om förslagen.

 

Majoriteten av de som svarat på remissen är positiva till att utredaren har tagit ett helhetsgrepp om den nationella utvärderingen av elevers kunskaper i Sverige för att öka likvärdigheten. Men nästan alla remissinstanser har också kritik mot delar av utredningen.

 

Lärarförbundet anser att dagens mängd av nationella prov riskerar att leda till försämrade kunskapsresultat snarare än höjda. Elevernas och lärarnas lektionstid läggs på prov istället för undervisning.

Lärarförbundet vill därför ta bort de nationella proven. De förespråkar istället att de frivilliga nationella bedömningsstöden används i högre grad än i dag.

 

Fördelen med bedömningsstöden är att lärarna kan använda dem när de anser att de behövs under läsåret. Enligt Lärarförbundet stödjer de lärarnas betygsättning, men kan även användas diagnostiskt och formativt som ett redskap för lärare och elever i undervisningen. Det tydliggör var eleven befinner sig i förhållande till målen.å  sig i förhållande till målen redskap för lärare och elever för att tydliggöra var eleven befann sig i förhållande till målen  Därmed blir de nationella proven överflödiga, anser Lärarförbundet. 

 

Att eleverna får likvärdiga kunskaper ska säkras genom de nationella stickprovstester som utredaren Tommy Lagergren föreslår.

– Bedömningsstöden uppfyller syftet att vara betygstödjande som utredaren vill. Vi vill se att lärarna får större makt att själva avgöra när de ska använda prov, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.

 

Lärarnas riksförbund och Sveriges Skolledarförbund anser att de nationella proven är mycket tidskrävande men de vill inte gå så långt. De tycker att de räcker att ta bort de nationella prov som utredaren föreslagit (se bakgrund). Lärarnas riksförbund menar att de nationella proven är viktiga för en likvärdig bedömning och betygsättning av eleverna. 

 

Av remissvaren från kommunerna framgår det att borgerliga politiker över hela landet motsätter sig att de nationella proven i årskurs 3 tas bort. De vill inte att de ska ersättas med obligatoriska nationella bedömningsstöd. Bland de flesta andra remissinstanser har det förslaget däremot ett brett stöd. 

 

Flera universitet som Uppsala och Umeå lyfter fram komplexiteten med att införa och konstruera digitala prov. Det gör också Skolverket som menar att det behövs både mer tid och pengar för att digitaliseringen av de nationella proven ska bli lyckad.

 

Karin Hector Stahre, enhetschef på Skolverkets enhet för nationella prov, säger att när Skolverket väl levererar de digitala proven så vill de att det ska fungera ute på skolorna.

 – Vi vill slippa backa som man fick göra i Danmark och Norge. Annars riskerar vi att det inte bli en avlastning för lärare och elever. Proven måste ha kvalitet så de prövar det som kursplanerna anger, säger Karin Hector Stahre, 

 

Hon poängterar också att den tekniska utrustningen på skolorna varierar vilket gör det komplext att få de tekniska lösningarna att fungera.

 

Friskolornas riksförbund, Lärarnas riksförbund med flera vill dock skynda på tidsplanen för digitaliseringen av de nationella proven. Det är viktigt både med tanke på lärarnas arbetsbörda men även för att stärka en likvärdig bedömning, anser Friskolornas riksförbund.

 

De vill att försöksverksamheten med digitaliseringen kortas. De anser att de nya digitala nationella proven bör vara fullt utbyggda till år 2020 vilket är två år innan utredaren föreslagit.

 

Det finns även en stor majoritet för att proven ska avidentifieras så att objektiviteten i rättningen ökar och därmed rättsäkerheten för elever.