Skolverket kommer att få större frihet att använda förvaltningsmedel, som tidigare varit knutna till specifika uppdrag, så som myndigheten vill. Förändringen är en del budgetpropositionen för 2017.
I budgetpropositionen för 2017 föreslås att drygt 400 miljoner kronor som tidigare varit knutna till olika uppdrag flyttas över till Skolverkets förvaltningsmedel. Pengarna rör uppdrag som är permanenta, som ”Samverkan för bästa skola” och de nationella skolutvecklingsprogrammen. Genom att ge Skolverket större befogenhet att använda pengarna, utifrån egen kunskap och sina löpande kontakter med skolhuvudmännen, hoppas regeringen att de används mer effektivt.
I juni 2015 riktade Statskontoret i en myndighetsanalys svidande kritik mot regeringens styrning av Skolverket.
– I grunden handlar det om att Skolverket har blivit extremt detaljstyrt, med många korta och snabba projekt. Vi håller systematiskt på att ändra på det, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Han pekar bland annat på att regeringen minskat antalet uppdrag i regleringsbrevet. Uppdragen ska också ha blivit mindre detaljreglerande.
I och med överflyttningen av anslagen minskas de med 20 miljoner kronor. Regeringen vill inte se det som en neddragning utan bedömer att det motsvarar en effektivisering som sker i och med att pengarna inte längre är öronmärkta till specifika uppdrag.
– Det är en känd utmaning att medel idag fryser inne för att de är bundna till en viss satsning, säger Gustav Fridolin.
Förändringen syftaräven till att underlätta den långsiktiga planeringen samt rekryteringssituationen på Skolverket. I Statskontorets rapport framhålls det som ett problem att myndigheten har en hög andel visstidsanställda och är beroende av många externa experter.
Förvaltningskostnader för tillfälliga uppdrag kommer även framöver vara knutna till de specifika uppdragen.
Lärarnas tidning har sökt Skolverkets generaldirektör Anna Ekström men hon har inte möjlighet att ge en kommentar under fredagen.
Lotta Holmström