Sätt stopp för fler religiösa friskolor i Sverige och tillåt inte de befintliga – de flesta av dem kristna – att växa. Det utspelet kommer från flera höga företrädare för Liberalerna med partiledaren Jan Björklund i spetsen.
Liberalernas partiledare Jan Björklund vill införa ett etableringsstopp för nya fristående skolor med religiös inriktning och skärpa tillsynen av de befintliga. – Huvudskälet till det är att det medverkar till att spä på en segregation i våra förorter som redan är stor, säger Jan Björklund vid en pressträff till TT.
De skolor som redan finns ska inte få sitt tillstånd indraget. Däremot finns det anledning att skärpa tillsynen, anser Björklund.
Liberalerna, eller dåvarande Folkpartiet, kom redan 2005 med ett liknande förslag. Det var dock ingen fråga Jan Björklund drev de åtta år han var utbildningsminister.
– Det fanns då inget stöd överhuvudtaget från andra partier men det var också så att då ansåg vi kanske inte heller att det här var den viktigaste frågan, säger han till Ekot.
Jan Björklund säger, enligt TT, att frågorna om de religiösa friskolornas eventuellt negativa följder har blivit mer och mer aktuella i och med att friskolorna blivit fler och att segregation har ökat.
– Frågans relativa vikt har vuxit kraftigt, säger han.
Men fristående skolor har ingen skyldighet att rapportera till staten om de har en konfessionell inriktning eller ej. Tidigare fick Skolverket information från Skolinspektionen när friskolor sökte tillstånd att få starta ifall de hade angett detta.
– Men den uppgiften var väldigt osäker och kunde ha ändrats när skolorna startade, säger Nina Beer på Skolverkets analysenhet för förskolor och grundskolor.
– Sedan 2015 får huvudmännen själva kryssa i på webben ifall de har konfessionell inriktning till vårt skolenhetsregister. Men det finns ingen skyldighet att göra det så vi vet inte hur säker siffran är.
Därför kan Skolinspektionen inte säga om de konfessionella skolorna har blivit fler eller färre under senare år.
I Skolverkets offentliga skolenhetsregistret finns i dag 66 religiösa fristående grundskolor och 5 gymnasieskolor, eller konfessionella som de benämns i statistiken.
Av de konfessionella skolor som finns i skolenhetsregistret på grundskolenivå betecknar sig 51 som kristna, elva som muslimska, tre katolska och en judisk, enligt utbildningsdepartementet. I den officiella skolstatistiken görs ingen sådan uppdelning.
Förslaget ska läggas fram på Liberalernas nästa landsmöte. Men motstånd är att vänta. Björklunds egen partikamrat Birgitta Ohlsson, riksdags- och partistyrelseledamot, skriver i en snabb replik i Dagens Nyheter att det finns problem med vissa religiösa friskolor, att det bör bli svårare att starta dem och att tillsynen bör bli skarpare. Men hon motsätter sig en generalisering och vill inte att ” föräldrars frihet att välja en bra skola till sina barn” inskränks.
Före detta gymnasieminister Aida Hadzialic (S) öppnade i juni i år för diskutera ett eventuellt förbud mot religiösa friskolor. Hon sa sig då vilja inleda direkta samtal om frågan över blockgränserna. Hon sa då också att regeringen under hösten kommer att börja titta på "vad som behöver göras för att verkligen garantera att skolundervisningen är fri från religiösa inslag."I förra veckan frågade tidningen Dagen, rapporterar TT, alla riksdagspartier om de vill förbjuda religiösa friskolor, efter en debatt om könsuppdelad gymnastik på en muslimsk friskola, som tidningen miVida berättade om. Inget av partierna vill ha förbud, däremot kan flera tänka sig att skärpa inspektioner och kontroller.