Den politiska turbulensen i Brasilien påverkar även lärare i hög grad. Det säger Roberto Leao, det brasilianska lärarfackets ordförande, som uttrycker sin oro under sitt besök i Sverige.
Roberto Leao, det brasilianska lärarfackets (CNTE) ordförande, pratar om en svår tid för lärare under den nya regeringen som tillträdde i våras, när förra presidenten Dilma Rousseff avsattes av oppositionen (se fakta).
Hur har den politiska turbulensen påverkat skola och lärare?
– Den har påverkat mycket, vi ser det som en stor tillbakagång. Det fanns en nationell tioårig plan för utbildning som vi hade kommit två år in på. Den har avbrutits.
Vad handlade den nationella planen om?
– Om bland annat bättre kvalitet i undervisningen, utbyggd förskola för alla barn 1-6 år och högre lärarlöner.
Vad vill den nuvarande regeringen istället?
– Deras politik handlar om mindre stöd och engagemang i den offentligt finansierade skolan. Det som istället premieras är privata alternativ, både företag och organisationer som driver skolor.
Hur påverkar förändringen lärares villkor?
– Lärare är statligt anställda. Den delen av den nationella skatten som förut obligatoriskt gick till utbildning vill regeringen nu göra frivillig. Vi är oroliga för att den höjning av lärares minimilöner som vi skulle avtala om i januari inte blir av.
Vilka är de tre viktigaste frågorna som ni som lärarfack driver?
– Att den nationella planen ska fortsätta gälla, att den huvudsakliga finansieringskällan finns kvar, som är vinster från oljeindustrin. Samt att regeringen följer planen om att höja lärarlönerna.
Är det någon annan förändring som lärare upplever i sin vardag?
– Det finns till exempel ett lagförslag som ligger i senaten nu, som heter ”Skola utan partier” som vi i lärarfacket kallar för ”munkavlelagen”. Den tror jag diskuteras mycket av lärare. Den handlar om att det inte ska finnas något prat om politik i undervisningen. Man målar upp exempelvis Paulo Freire (se faktaruta) som ett kommunistiskt spöke vars pedagogik inte längre ska påverka framtidens skola. Det finns en oro bland lärare över vad man får säga och inte säga i undervisningen framöver.
Hur ser du på framtiden?
– Vi har en oerhört svår situation just nu. De som kallar sig progressiva och vänsterrörelsen behöver reflektera över vad som har lett till den situation vi har idag. Hur ska vi få ungdomar att tro på politiken igen? Men det finns ändå hopp. Vi har sett demonstrationerna och där finns också unga som vill att deras skola ska fungera. De ser att politik handlar om deras vardag.
Enikö Koch