Utrikespolitiska institutet varnar för utvecklingen i Turkiet.
Sedan det misslyckade kuppförsöket i Turkiet den 15 juli har undervisningstillståndet för över 27 000 lärare dragits in och mer än 1 000 skolor och 15 universitet har stängts. Enligt Utrikespolitiska institutet har totalt minst 43 000 lärare och annan skolpersonal blivit av med sina jobb. Senast i förra veckan meddelades att 11 500 lärare i den sydöstra delen av landets stängts av, misstänkta för samröre med terrorstämplade PKK.
Anders Johansson, internationellt ansvarig på Lärarförbundet Stockholm som har ett nära samarbete med det största turkiska lärarfacket Egitim Sen, beskrev i Lärarnas tidning nr 10/16 situationen för de uppsagda lärarna som »mycket prekär«.
— De har fått sparken utan dokumenterade skäl och utan möjlighet att försvara sig, sa Anders Johansson då.
Enligt turkiska utrikesdepartementet finns det drygt 920 000 lärare i landet.
Men det är långt ifrån bara lärare och utbildningssektorn som drabbats. Exakt hur många personer som berörs av utrensningarna är inte helt lätt att slå fast och det har i medierna figurerat en del olika siffror. Enligt Anders Johansson, som också är sekreterare i Svenska stödkommittén för mänskliga rättigheter i Turkiet, är det svårt att få fram uppgifter om allt som händer i landet.
Men att tusentals turkiska domare har sparkats och fängslats efter kuppförsöket tycks stå klart, samt att uppåt 8 000 poliser plockats bort från sina tjänster. Därutöver ska omkring 40 000 stats- och kommunanställda ha rensats ut ur förvaltningen.
Nära 60 000 pass ska också ha dragits in och massmedier förbjudits eller tagits över av regimen. Den turkiska pressfrihetsrörelsen P-24 säger i en rapport att 152 turkiska journalister nu sitter fängslade.
Turkiets justitieminister Bekir Bozdag har, enligt TT, uppgett att över 33 800 fångar har släppts ut ur turkiska fängelser för att ge plats åt alla dem som gripits efter det misslyckade kuppförsöket.
Regeringspartiet AKP och president Recep Tayyip Erdoğan beskyller den moderata muslimska Gülenrörelsen för att ligga bakom kuppförsöket. Det är denna rörelses anhängare — verkliga eller förmodade — som regeringen nu säger sig vilja rensa ut.
Även AKP var ett moderat islambaserat parti när det kom till makten 2002 och regeringen genomförde till en början demokratiska reformer. Men Utrikespolitiska institutet anser att demokratin urholkats och yttrandefriheten beskurits kraftigt på senare år.