Redan i första klass måste invanda sociala mönster utmanas, skriver Anders Stenberg, docent i nationalekonomi.
Våra utbildningsval påverkas av social bakgrund, kompisar, brist på korrekt information och irrationella beslut. Det är tvärtemot vad nationalekonomisk teori säger om att perfekta marknader skapar en effektiv kompetensförsörjning där vi gör utbildningsval som matchar arbetsmarknadens behov.
På uppdrag av Studieförbundet näringsliv och samhälle (SNS) har jag studerat vad utbildningspolitiken kan göra för att utbildningsval ska matchas bättre med samhällets behov.
Skolans studie- och yrkesvägledning (SYV) är mycket viktig för matchningen på arbetsmarknaden. SYV har i huvudsak två uppdrag. Det ena är att informera om möjliga karriärvägar. Här visar ny internationell forskning att små insatser kan göra skillnad för elever med lågutbildade eller utlandsfödda föräldrar.
SYV:s andra uppdrag är att motarbeta begränsningar i studieval relaterade till kön eller social bakgrund — en orimligt stor uppgift för en ensam SYV:are. Enligt läroplanen ska därför alla på skolan ansvara. Tyvärr är denna del av SYV lågt prioriterad.
Begränsningar i utbildningsval som bottnar i att vi identifierar oss med olika sociala grupper förekommer i alla delar av samhället. Man kan därför inte utesluta att dessa begränsningar är en av de främsta orsakerna till ineffektivitet i kompetensförsörjningen. Därtill finns det uppenbara signaler om utbredd sexism, invandrarfientlighet och mobbning i skolmiljöer. En SYV som framgångsrikt motarbetar social snedrekrytering kan skapa stora samhällsekonomiska vinster.
Men om man inte reagerar på varningssignalerna finns risk för att skolor inte klarar av sitt värdegrundsarbete. På sikt kan det leda till allvarligare problem än ineffektiv kompetensförsörjning. Risken är att samhället i framtiden tvingas lägga stora resurser på att försvara demokratiska värderingar.
Jag föreslår: Ställ krav på skolor att organisera SYV till att bli en angelägenhet för hela skolan. Skolverket bör få i uppdrag att ge stöd till skolor att utveckla organisationen kring SYV. För att lärarkåren aktivt ska medverka krävs troligen ändrade kursplaner. Samhällskunskapen skulle kunna fokusera mer på arbetsmarknadskunskap, eller kanske borde ett helt nytt ämne införas.
Oavsett form är det viktigt att SYV finns med genom hela skolgången, från första klass, så att elever utmanas i sina föreställningar om arbete, social bakgrund och kön. Det är också motiverat att utvidga SYV:s uppdrag till att förmedla skolans värdegrund. Här kan Skolinspektionen få i uppdrag att granska om skolorna uppfyller läroplanens krav på SYV och värdegrundsarbete.
Fotnot: För analys, slutsatser och förslag i SNS forskningsrapporter svarar helt och hållet rapportens författare. SNS som organisation tar inte ställning till dessa.