10 miljarder kronor i höstbudgeten går till att höja kvaliteten i välfärden, bland annat genom att fler lärare kan anställas. Ljusnarsberg tillhör de kommuner som får mest pengar nästa år, men där satsar man hellre på lokaler än personal.
Regeringen kommer inte att gå in och styra över hur kommuner och landsting ska använda de 10 nya ”välfärdsmiljarderna” som ligger i statsbudgeten för nästa år. Pengarna betalas ut som generella statsbidrag. Däremot räknar regeringen med att pengarna ska användas till att förbättra kvaliteten i bland annat förskola och skola.
– Kommunerna har varit tydliga med att det är där de har behov. Det visar våra samtal med dem och också den enkät vi har gjort, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).
Hur stor del av de 10 miljarderna hoppas du går till skolan?
– Jag blir förvånad om vi inte kommer upp till hälften.
Varför inte rikta pengarna direkt till skolan?
– Vi behövde utöka de permanenta statsanslagen till kommunerna. Många står också inför stora investeringar i form av fler anställda i skolan och inför att bygga skolor och förskolor.
Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är nöjd med att kommunerna slipper detaljstyrning.
– Det är jättebra med generella statsbidrag. Men helt utan styrning är de ändå inte. De kommuner som har haft högt flyktingmottagande kommer att få mer pengar 2017 än de som inte haft det och sedan kommer den delen av anslaget långsamt fasas ut till år 2021, säger Annika Wallenskog, chefekonom på SKL.
Av de 10 miljarderna som regeringen satsar under 2017 kommer sju miljarder att fördelas beroende på hur många nyanlända och flyktingar som varit bosatta i varje kommun under främst 2016. Endast tre miljarder av statsanslagen betalas ut generellt till alla kommuner utifrån deras invånarantal.
Det kommer att vara stora skillnader i hur kommunerna använder de statliga välfärdsmiljarderna. Och man kommer också få väldigt olika bidrag, konstaterar Annika Wallenskog.
Kommuner som Staffanstorp och Vellinge i Skåne beräknats bara att få 280 kronor per invånare. Ljusnarsberg väntas istället få 4200 kronor per invånare eftersom de tog emot högst andel nyanlända per kommuninvånare.
Men trots att Ljusnarsberg får en rejäl förstärkning i kommunkassan så räknar inte kommunchefen Bo Wallströmer med att det blir några stora personalförstärkningar inom skola och förskola. Framtiden är för oviss.
– Regeringen fasar ut anslaget för nyanlända fram till 2021 därefter beräknas vi få 600 kronor utifrån invånarantal och då vågar vi inte dra igång en massa verksamheter eller anställa nya som vi sedan får säga upp, säger Bo Wallströmer.
I dagslägetär 35 procent av alla elever i den lilla kommunen nyanlända. Man har satsat på att renovera en fastighet för nyanlända som ska gå i förberedelseklass och ska bygga en ny förskola. 57 nyanlända barn som stått i kö ska nu också beredas plats i de två befintliga skolorna i kommunen. Det finns också planer på att bygga om eller bygga ut idrottshallen.
– Vi har höjt lönerna till våra lärare rejält, med över 4 procent. Men det är hopplöst att planera för att nyanställa då vi inte vet hur länge våra asylsökande bor kvar. Vid årsskiftet hade vi 1152 nyanlända och nu 662, men det har inte skett någon minskning i skolorna så barnfamiljerna verkar bli kvar hos oss. Därför famlar vi nu lite i mörker och försöker hitta lösningar utan att förbruka för mycket kapital, säger Bo Wallströmer.
Lenita Jällhage Enikö Koch