Små grundskolor läggs ned runtom i landet. Flera hundra är i farozonen. Ett skäl är de skärpta kraven på behöriga lärare. – Detta är nog början på den största omvälvningen i svensk skola hittills, säger SKL:s utredare Johan Henrik Bergström.
Förra läsåret fanns 1 600 grundskolor med färre än 100 elever. En del har hotats förr, av små barnkullar, friskoleetableringar eller sparbeting. Nu är skollagens krav på lärarkåren ytterligare ett hot.
– Det kommer att bli fler nedläggningar än tidigare, men hur fort processen kommer att gå vågar vi inte sia om. Men det är definitivt inte enbart ett glesbygdsproblem. Det är många som har utmaningar med lärarlegitimationerna, säger Johan Henrik Bergström vid Sveriges Kommuner och Landsting.
Senast 2015 ska lärarna ha lärarexamen och legitimation för aktuella årskurser och ämnen. Behöriga lärare på alla lektioner kräver ett visst antal elever, enligt kommunpolitikerna.
– För att få en skola att innehålla allt det som skollagen kräver behövs minst 100 elever, säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Jan-Olof Pettersson (FP) i Karlskrona, där fem skolor läggs ned.
Han får medhåll av flera andra kommunala skolpolitiker TT talat med. De ser inte heller alternativet med behöriga ambulerande lärare som en bra lösning. Men ingen är emot de skärpta behörighetskraven i sig.
– Men man borde under en lång tid dessförinnan ha haft lärarutbildningar som ger behörighet i många ämnen, säger regionrådet Brittis Benzler (V) på Gotland, där en skola lades ned i höstas.
Alla skolor som sätts under lupp kan inte läggas ned. Ett skäl är orimligt långa skolresor. Den lokala opinionen och/eller politisk splittring kan också bromsa. I Ulricehamn backade politikerna i sista stund från planen att lägga ned tre mindre skolor, bland annat den i Dalum.
– Politikerna har talat om att stärka kvaliteten, och det är viktigt. Men de här nedläggningarna var inte vägen att gå. De små barnens närhet till skolan är också viktig, säger Mattias Remar, pappa till tre av skolans elever och aktiv i kampen mot nedläggning.
Lågstadielärarna Liselott Andersson och Barbro Roosvall konstaterar att de och många andra gått den gamla lärarutbildningen som gav en bred behörighet. Barbro Roosvall pekar på den lilla skolans fördelar:
– Det är lättare att fatta beslut och att samarbeta. Och alla känner alla på skolan. Trygghet är en viktig grund för inlärning.
Kommunpolitikerna vidhåller att det är nödvändigt med en skolorganisation som fungerar långsiktigt, och att alla elever har rätt till kompetenta lärare. Men utbildningsminister Jan Björklund (FP) har inte något till övers för deras argument. Det finns undantagsbestämmelser som gör det möjligt att behålla de små skolorna, säger han.
– Det är ett otroligt jobbigt beslut att lägga ned en skola, för man får folk emot sig. Då är det behändigt att skylla på staten. Men de kommunala företrädare som lägger ned sina skolor och skyller på staten är fegisar. De ska våga stå för sina beslut, säger Björklund.