Fler lärare i svenska som andraspråk, fler modersmålslärare samt kurs i språkutvecklande arbetssätt för alla blivande lärare på lärarutbildningen. Det är tre förändringar regeringen vill genomföra de närmaste åren.
Språket är i fokus för tre satsningar som regeringen vill genomföra och som en särskild utredare nu fått i uppdrag att titta närmare på.
Svenska som andraspråk ingår i dag bara på ämneslärarutbildningen, men Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, vill att kursen ska kunna ingå i fler lärarutbildningar.
Hur många fler lärare i svenska som andraspråk kommer utbildas?
–Det är ju flera tusen som saknas. Vi gör en rejäl utbyggnad av lärarutbildningarna. Men det är svårt att säga exakt hur många det blir, det är högskolorna och universiteten som dimensionerar utbildningarna.
Regeringens vill också alla lärarstudenter lära sig ett ”språkutvecklande arbetssätt” på samtliga lärarutbildningar.
Varför?
– Språket är nyckeln till alla andra ämnen också. Och då behöver alla lärare oavsett ämne ha kunskap om hur man utvecklar språket och språkinlärningen.
När kan den förändringen bli verklighet?
– Det är en förordning som regeringen äger. Frågan ska remitteras, men det kommer utredningen att göra. Så det ligger två år fram i tiden, skulle jag gissa.
Regeringen vill även inkludera modersmålslärare i legitimationsreformen. Därför behövs nya vägar till behörighet för lärargruppen, där enbart 34 procent av dem som undervisar i grundskolan har högskoleutbildning. Redan befintliga lärare ska kunna få behörighet genom kompetensutveckling och validering av kunskap. För blivande lärare utreds möjligheten om språkkurser även kan ingå i en grundlärarexamen.
– Nu kommer vi få många elever med annat modersmål än svenska. Och ska du erövra ett nytt språk måste du vara trygg och säker i ditt modersmål, säger Helene Hellmark Knutsson.
Att det behövs fler modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk har varit känt länge. Varför agerar ni först nu?
–För mig har det varit tydligt att vi vill göra de här förändringarna. Vi har gjort ett arbete inom den nationella samlingen, fört dialog med parterna, och det är först nu vi får till den här samlade utredningen, som innehåller många beståndsdelar.
Anna Kaya, projektledare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, tycker att regeringens förslag är glädjande. Men för att bygga ut så som regeringen vill behövs det ett samarbete mellan lärosäterna.
–Alla lärosäten har ju inte kompetens och erfarenhet av undervisning i svenska som andraspråk, i modersmål eller studiehandledning på modersmålet, säger hon.
Att satsa på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom alla lärarutbildningar är också bra, enligt Anna Kaya.
– Men även detta ställer mycket högra krav på lärosätena när det gäller språkets betydelse för lärande i de olika ämnena, och i hur barn, ungdomar och vuxna lär på ett andraspråk.
Enikö Koch