Ersätt skolpengen med ett nytt system. Det ska inte vara möjligt för friskolor att göra vinster på stora klasser, anser Lärarförbundet. Förslaget får mothugg av Friskolornas riksförbund.
Skolpengen gör det möjligt för de sju största friskolekoncernerna att ha en rörelsemarginal på motsvarande en miljard kronor. Förklaringen till vinsterna är bland annat större skolklasser, eftersom skolpengen är kopplad direkt till eleven. Dagens modell borde därför ersättas av en annan som får vinstpengarna att stanna kvar i det offentliga systemet och som höjer skolans kvalitet. Det skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande, på DN debatt på torsdagen (läs inlägget här).
Varför är det angeläget för Lärarförbundet att driva den här frågan?
– Idag ser vi att vissa skolor kan ta ut stora vinster samtidigt som andra knappt får ekonomin att gå ihop. Systemet i sig driver på de här stora skillnaderna, säger Johanna Jaara Åstrand.
Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, är starkt kritisk till Lärarförbundets linje:
– Det är sorgligt att Lärarförbundet diskuterar huvudmannaskap. Idag har vi ett enkelt system som utgår från likvärdighet.
Men samma skolpeng blir ju inte likvärdig när skolor har så olika förutsättningar?
– Nej, men Stockholm och Malmö ger till exempel olika summor till olika skolor enligt en modell. Så skulle man kunna göra i hela landet.
Ulla Hamilton tror att valfriheten försvinner med slopad skolpeng.
– Ska varje skolhuvudman förhandla om pengar med kommunerna? Det skulle bli ett jätteknöligt system. Eller vilken finansieringsmodell ska man ha istället? Jag förstår inte hur Lärarförbundet tänkt.
Lärarförbundets förslagär att gå ifrån den individbaserade skolpengen till något som kan vara en blandning av individ- och klasstorleksbaserad finansiering.
– Vi behöver ett system som är mer trögrörligt. Individsumman bör trappas av över en viss klasstorlek, säger Johanna Jaara Åstrand.
Ulla Hamilton ifrågasätter Lärarförbundets kritik mot stora klasser.
– Det finns ingen forskning idag som säger att större klasser ger sämre kvalitet. Och om vi tittar på lärartätheten i grundskolan ligger friskolorna högre.
Vad gäller kvaliteten i friskolekoncernerna hänvisar Ulla Hamilton till Skolinspektionens rapport från 2015.
– De är föredömen vad gäller att jobba med kvalitet och resultatuppföljning.
Johanna Jaara Åstrand slår tillbaka kritiken:
– Vi säger inte att mindre klasser automatiskt ger högre kvalitet. Det vi säger är att skolans finansiering måste bidra till att öka kvaliteten i hela skolsystemet. Det ska inte vara möjligt att göra stora vinster på stora klasser och mindre lärartäthet.
Om undervisningens kvalitet säger hon:
– Friskolornas höga studieresultat beror till stor del på elevsammansättningen. De har elever med bättre förutsättningar, vilket också leder till att de påverkar varandra till att prestera bättre.
Per Arne Andersson, chef för SKL:s arbetsgivaravdelning, gläds över debatten:
– Det är väldigt bra att Lärarförbundet lyfter fram de negativa konsekvenserna av skolpengssystemet. Vi måste få till ett system som har mindre avarter. Dagens system skapar stora marginalvinster och driver upp skolpengen.
Vad skulle du föredra för lösning på skolans finansiering?
– Jag vill inte ge förslag nu, men det finns lösningar. Det viktiga är nu att vi får en mer nyanserad diskussion om hur vi ska använda resurserna mer effektivt.
Enikö Koch