Lämplighetstesterna till lärarutbildningen sållar bort de uppenbart olämpliga och dem som inte är tillräckligt motiverade för att göra provet. Men eftersom nästan alla behöriga kommer in har proven – än så länge – ingen utslagsgivande funktion när det gäller att få in de bästa studenterna.
Linnéuniversitetet och Jönköping University har regeringens uppdrag att genomföra antagningsprov på försök för att sålla bort sökande som inte är lämpliga för läraryrket. Och proven verkar klara den funktionen:
Av de 168 personer som gjorde det första antagningsprovet till lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet i somras underkändes sex. I Jönköping underkändes 17 av 307 sökande, skriver Svenska Dagbladet.
Förhoppningen är också att lämplighetsproven ska bidra till att höja lärarutbildningens status och sålla fram dem som är särskilt lämpade för yrket.Men konkurrensen om platserna är alldeles för liten för att lämplighetsproven ska fungera som ett sådant nålsöga. Alla som klarade provet vid Linnéuniversitet blev antagna och inte heller i Jönköping tycks provet ha haft så stor utslagsgivande betydelse, enligt SvD.
Däremot verkar provens existens sålla bort dem som inte är tillräckligt motiverade eller inte vill göra antagningstestet av andra skäl. Över 1000 personer som sökt lärarutbildningen vid de två universiteten avstod från att göra provet och räknades därmed som obehöriga.
Antagningsproven ska nu utvärderas av Universitets- och högskolerådet. En rapport kommer 2018.
Karin Lindgren