En av tre undantar förstelärare från lyft

Ändå väljer en av tre kommuner att inte låta det omfatta förstelärarna, visar en enkät som Lärarnas tidning sände till landets kommuner.

Andreas Spång, chef för statsbidragsenheten på Skolverket, är inte förvånad över att skolhuvudmännen hanterar saken så olika.

— Det viktiga är att skol­huvudmännen har en lång­siktig strategi. Därutöver står det dem fritt att låta förste­lärarna omfattas eller ej, säger han.

Trots att förstelärarnas kom­petens ofta stämmer in på flera av de statliga kriterierna för lärarlönelyftet ser alltså en del kommuner skäl till att utesluta dem, visar svaren på ­Lärarnas tidnings enkät.

Huvud­argu­mentet är ofta att den statliga lönesatsningen totalt sett ska nå fler av deras lärare.

Många skolhuvud­män betonar också skillnaderna i förstelärarnas och lärar­lönelyftslärarnas uppdrag. Andra ser dem som olika delar i en karriärtrappa.

I de kommuner som betonar skillnaderna i lärartjänsterna anses förstelärarna ha specifika framåtsyftande ­utvecklingsuppdrag som de driver på sina skolor eller inom kommunen. Medan de som får lärarlönelyften mer betraktas som särskilt skickliga lärare i sin pågående tjänst.

— Försteläraruppdraget är belönat med 5 000 kr i månaden, just beroende på skicklighet i ett specifikt uppdrag. Utifrån Faluns process går det inte att erhålla två löne­höjande statsbidrag samtidigt, vilket vi grundat på att fler i en skicklig yrkeskår ska kunna ta del av statliga ­lönehöjande insatser, säger Kim Anastasio, HR-taktiker på skolkontoret i Falun.

Kamilla Johansson, perso­nalkonsult i Götene ­kommun, är en av dem som i sitt enkät­svar lyfter fram att förstelärarna har karriärtjänster medan lärarlönelyftet är en löneförhöjning för övriga lärare.

I Karlstad kommun ser personalchefen Kerstin ­Andersson lärarlönelyftet som första steget i en lång löne­karriär. Nästa steg är förstelärartjänster följt av lektorstjänster.

Förvaltningschefen Mikael Falk i Uppvidinge kommun, säger att man valt att inte inkludera förstelärarna i lärarlönelyftet för att kommunen betraktar förstelärar- och lönelyftsreformerna som två steg i samma reformpaket.

Det finns också kommuner där förstelärarna har tillfälliga uppdrag på ett eller flera år medan lärarlönelyften är permanenta.

Men vad händer om en förste­lärare inte får ett nytt uppdrag eller vill kliva av? Är hen då inte längre en särskilt skicklig lärare som förtjänar ett lönelyft?

I Älvsbyn har man funderat över de frågorna och väljer att göra förstelärarnas förordnanden och lönetillägg permanenta.

Andra kommuner, som exempelvis Norsjö, har i stället valt att låta både förstelärare och lärarlönelyftslärare få treåriga förordnanden.

— Därefter kan andra personer bli aktuella. Antingen för att lärarna inte längre uppfyller kriterierna eller att man i egenskap av förstelärare inte längre vill behålla uppdraget. Man kan då vara aktuell för lärarlönelyftet, säger Therese Berg, verksamhetschef i Norsjö kommun.