OECD finner frekvensen av skolsköterskor, skolläkare och skolpsykologer "uppseendeväckande" låg i Sverige - en psykolog på 2.000 elever, en läkare på 10.000 elever. Enligt utbildningsminister Jan Björklund är problemet med få skolläkare, skolpsykologer och kuratorer redan uppmärksammat.
Även väntetiden för att få träffa dem noteras som hög, tio veckor för en psykologträff på en kommunal skola, 22 veckor på en privat. OECD föreslår att Sverige ska öka skolhälsovårdens resurser, utbilda lärarna i ungas psykologiska ohälsa och binda samman psykologiska ungdomsmottagningar med skolorna.
Av de ungdomar mellan 16 och 24 år som varken jobbar eller studerar har 27 procent av männen och 36 procent av kvinnorna psykologiska problem. Siffran för männen är dubbelt så stor som den för unga män som studerar eller arbetar.
Cirka 80 procent av alla unga som sjukskrivs under en längre tid gör det med psykiska diagnoser.
Stefano Scarpetta, som tillsammans med Shruti Singh presenterade studien, förklarade med allt högre krav på unga.
– Vi kräver allt mer av våra unga i skolan, överallt, i alla typer av länder. Jag tror att vi underskattar de problem som allt fler unga möter. Därför är tidig upptäckt och utbyggd skolhälsovård med psykologer viktig.
Enligt utbildningsminister Jan Björklund är problemet med få skolläkare, skolpsykologer och kuratorer redan uppmärksammat.
– OECD:s siffror kommer från en rapport som Skolinspektionen gjorde 2011, på mitt uppdrag. Sedan dess har vi förstärkt lagstiftningen och skjutit till mer pengar, säger han.
Kraven på skolhälsovården skärptes i den nya skollagen och regeringen sköt till 625 miljoner kronor i öronmärkta bidrag för att fler ska kunna anställas i skolhälsovården under perioden 2012-2015.
Är problemen lösta?
– Det är för tidigt att säga. Vi följer utvecklingen och kommer att utvärdera detta 2015, säger Björklund till TT.
TT