Kronans rektor Djeno Mahic beväpnade sig med en innebandyklubba när han fick veta att det fanns en mördare i skolan. – Mot ett svärd, säger Djeno Mahic och skakar på huvudet. – Men det var det jag hittade. Jag tänkte att jag i alla fall kunde göra mig stor och kanske få in en träff.
– Det är en gubbe här som mördar folk. Skicka alla poliser i hela världen!
Det har gått ett år sedan det desperata larmsamtalet från Kronans skola i Trollhättan. I helgen manifesteras årsdagen av skolattacken.
– Vi ska hämnas med kärlek, säger skolans socialpedagog Ove Einarsson.
Han var den förste som nådde polisen med ett samtal den där ödesdigra torsdagen. Då hade han bara sekunderna innan sett hur en svartklädd maskerad man stuckit ned den 20-årige elevassistenten Lavin Eskandar.
– Jag minns att jag vägrade lägga på förrän jag hörde sirenerna. Det var helt overkligt. En vanlig arbetsplats där det plötsligt kommer in någon och dödar flera personer. Det var helt chockartat.
Ett år efter skräckupplevelsen då fyra personer fick sätt livet till, har rektor Denjo Mahic fortfarande kvar ett par saker som påminner om det som hände. En stor färggrann teckning från en lågstadieelev med texten "Vi älskar Kronan" som rektorn fick efter dådet pryder en vägg och på golvet står den innebandyklubba som Djeno Mahic beväpnade sig med när han fick veta att det fanns en mördare i lokalerna.
– Mot ett svärd, säger Djeno Mahic och skakar på huvudet.
– Men det var det jag hittade. Jag tänkte att jag i alla fall kunde göra mig stor och kanske få in en träff.
Under de skräckfyllda minuterna när den maskerade mannen vandrade runt i lokalerna på jakt efter nya offer sprang Djeno Mahic bakvägen från expeditionen till klassrummen för att varna.
– Helvete! Barnen! Ta fram krisplanen, minns jag att jag skrek. Krisplanen? Vad skulle jag med den till då...?
– Men när jag sade barnen då blev jag helt fokuserad, det kom så mycket adrenalin. Jag ropade bara rakt ut: Lås in er! Jag tror de lydde mig för att jag lät så arg.
Han jämför med en upplevelse från krigets Mostar i forna Jugoslavien som han flydde från som 19-åring.
– Jag satt hemma hos en grannfamilj när deras 12-åriga flicka träffades av ett skott i armen. Jag minns att jag tog mitt bälte och drog åt runt armen, sade åt henne att sitta still och sprang för att hämta vuxna. Det tunnelseendet jag hade då kände jag igen när jag sprang nedför trapporna här.
Klasser låstes in och uppmanades att släcka lyset och dra för gardinerna, lokalvårdare knuffades in i förråd och blev inlåsta. Djeno Mahic berömmer också all personal för hur proffsigt de reagerade på uppmaningarna.
– Jag vet inte hur jag reagerat om någon sagt att det är en person här som mördar folk. Lås in er. Jag kanske hade sagt nä du, jag sticker härifrån. Men det gjorde ingen.
Åtta minuter efter Ove Einarssons larm sköts gärningsmannen ihjäl av den polispatrull som kom först till skolan.
– Vi hörde smällen och förstod direkt att han skjutits. När jag klev över honom minns jag att jag tänkte "hoppas han inte exploderar" Han hade ju spännen på kläderna så man visste inte vad som fanns på kroppen, säger Ove Einarsson.
Samtidigt fortsatte musiken att strömma ut ur den mobiltelefon som mördaren bar med sig under sin vandring i lokalerna.
– Det var med ett band som heter White Zombie. Ett av mina favoritband en gång i tiden. Jag har sökt upp den där låten igen nu. Att lyssna blev en del av bearbetningen efter det som hände, säger Djeno Mahic,
Under lördagens manifestation kommer förutom Djeno Mahic - som nyligen också prisats av Carnegiestiftelsen för sin insats som med stor säkerhet hindrade fler från att skadas eller dödas - också utbildningsminister Gustaf Fridolin att tala. Flaggspel och teckningar av elever ska pryda skolans lokaler.
– Att manifestera årsdagen får inte såra någon och inte glömma någon. Över hela stan finns en vilja att minnas de som omkom men vi måste göra det med försiktighet för att inte skrapa hål på några sårskorpor. Men det blir en möjlighet att hämnas med kärlek. Att minnas och tänka framåt, säger Ove Einarsson.
Urban Tjernberg/TT