En ny yrkesexamen och ett nationellt centrum för musik- och kulturskolan. Det är två av förslagen från Kulturskoleutredningen, som presenterades på måndagen.
Det finns en rad hinder för barn och unga att delta i den kommunala musik- och kulturskolan. Därför föreslog Kulturskoleutredningen på måndagen ett batteri av åtgärder för att kommunerna ska kunna utveckla kultur- och musikskolans verksamheter, bredda utbudet, öka inkluderingen och tillgängligheten samt driva på den pedagogiska verksamheten.
Ett av de viktigaste förslagen är att skapa ett nytt nationellt kulturskolecentrum. Där ska samverkan såväl regionalt som mellan kommuner underlättas. Kommunerna ska kunna söka nya statsbidrag på sammanlagt 215 miljoner kronor för att utveckla verksamheterna.
En ny yrkesexamen föreslås stärka utbudet av pedagoger och 20 miljoner kronor ska läggas på kulturskolerelaterad forskning.
Det är första gången den kommunala musik- och kulturskolan kartlagts på nationell nivå, trots att verksamheten startade redan på 1940-talet.
De hinder som utredaren Monica Lindgren lyfter fram handlar bland annat om föräldrars utbildningsnivå, ifall barn växer upp i glesbygd eller har föräldrar med utländsk bakgrund. Utbudet varierar också i kommunerna, sju kommuner erbjuder inte någon kulturskola överhuvudtaget och terminsavgifterna varierar mellan kommunerna från 0 kronor till 1.700 kronor.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tycker det är bra "att regeringen betonar kulturskolornas betydelse och viktigt att kommunerna är delaktiga i framtida utvecklingsarbete".
– Det är positivt att utredningen ser att det krävs ett gemensamt åtagande, att det fortsatta utvecklingsarbetet måste ske i dialog med kommunerna och att stimulansmedlen ska utgå från lokala politiska prioriteringar och förutsättningar, säger Karin Thomasson, 4:e vice ordförande för SKL.