Här sätts det digitala på prov

Mer rättvisa för eleverna och tid över till annat för lärarna? Följ med till gymnasiet som vet vad digitaliseringen av prov innebär för skolarbetet.

The test will begin in three minutes. Today you'll have seven minutes instead of five. So take it easy!

Mattias Wickberg, lärare i svenska, engelska och gränssnittsdesign glider fram i strumplästen mellan borden. En elev har problem med inloggningen till det digitala testet som ska inleda lektionen om exakt tre minuter. En annan hittar inte länken. Mattias Wickberg ger några snabba instruktioner som verkar fungera för dem båda. Eleverna går andra året på Teknikprogrammet vid Stockholm science and innovation school i Kista och klassen är den enda som han inte hade förra året. De har inte haft så många digitala prov än.

Kista är för Stockholm vad Silicon Valley är för Kalifornien. Måhända med mindre och färre skyskrapor. Digitala företagsjättar som IBM, Microsoft och Intel har kontor här. Med ett uppdrag från kommunen om att vara i digital framkant var det här som Mattias Wickberg var med och startade skolan för tre år sedan. Han passade för tjänsten. Även om han beskriver sig som den »långt ifrån största datanörden« under uppväxten, blev det högskolestudier i interaktionsdesign innan han sadlade om till lärare för elva år sedan. Ihop med elever som nu går i trean har han hjälpt ett företag att testa det program för digitala prov som används på dagens lektion i gränssnittsdesign.

— Test is open. Go!

Tystnaden går genast att ta på. Efter någon minut en enstaka svordom. Ytterligare en stund senare ett tyst mummel på hjälp. Fem minuter går och det börjar röra på sig. Surret kommer i gång. Någon kollar sociala medier. En kille släntrar in sent.

— Jag gjorde provet på mobilen på tåget så det är lugnt!

Det är tydligen problem med tunnelbanan.

— And that’s the end! Put down your computers for the moment, säger Mattias Wickberg och klickar upp testresultaten på sin skärm.

Frågorna kretsar kring elevernas förkunskaper i bildhantering och grafik, som dagens lektion ska handla om. Han går igenom hur de 27 eleverna har svarat och bestämmer sig för ett lektionsupplägg. De flesta vet inte skillnaden mellan raster- och vektorgrafik. Så han börjar genomgången där.

— Här kan jag också se att en kille som är sjuk i dag har varit inne och gjort provet hem­ifrån, säger Mattias Wickberg.

Skolan ligger i en byggnad storleksmässigt lik en modern ishockeyarena, fast trekantig. På översta våningen finns Stockholm science and innovation school. Förutom ett flertal företag sitter även institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet i huset. Kista science city som driver skolan har också säte här. Bolaget samägs av KTH, Stockholms stad och ett antal teknikföretag. Syftet är att göra Kista till centrum för samarbetet mellan företag, skola och offentlig sektor.

Det finns närmare 200 elever på gymnasieskolans enda program. Till nästa termin startas ytterligare en inriktning och inom tre år är klasserna och kanske även eleverna dubblerade till antalet, förklarar Mattias Wickberg.

— Enligt kommunens analys har vi plats för sju klasser. Men vi har bara fem klassrum så vi kör lektioner här ute ibland. Och det är väl egentligen ganska trevligt, säger Mattias Wickberg.

Han syftar på det stora öppna utrymmet direkt innanför entrén. Här avslutas precis en matematiklektion på den vita projektorduken när vi slår oss ned med eleverna Samuel Messner, Sara Nordström och Anton Wretman. Alla tre går sista året och var med om de första försöken med digitala prov. De fick i uppdrag att försöka fuska för att testa proven och Samuel Messner berättar om ett script han programmerade som gjorde att han kunde googla svaren.

Sara Nordström fyller i att det såklart finns en risk för att elever fuskar genom att chatta när proven skrivs på dator.

— Säkerheten måste vara sådan att det blir lättare att lära sig det man ska än att faktiskt fuska, säger Sara Nordström.

Ingen av dem tycker att risken för fusk är en anledning till att inte göra prov digitala. Fuskandet varken ökar eller minskar när datorn ersätter pennan, menar Anton Wretman och påpekar att fördelarna med digitala prov oftast överväger nackdelarna. Flervals- och ensvarsfrågor funkar bra i digital form. När det gäller matematik är han mer skeptisk. Han nämner visserligen en ritapplikation som i princip skulle kunna fungera. Men han tror ändå att det blir svårt att göra matematik­proven digitala.

— Först måste man hitta hur man skriver en parantes på tangentbordet, sedan ska man kanske skriva 2 och ett litet X upphöjt till 2. Det blir mycket krångligare, säger han.

Däremot är datorn ovärderlig när det kommer till prov där eleven måste skriva mycket.

— Bara att slippa koncentrera sig på olika handstilar måste ju dessutom vara två miljarder gånger lättare för läraren att hantera, säger Anton Wretman.

Sara Nordström minns tillbaka till när hon senast skrev ett nationellt prov för hand:

— Det var hemskt! När man inser att man vill skriva till någonting längre upp i texten så får det inte plats. Jag kan skriva i marginalen men när den är full har jag inte tid att sudda och skriva om allt.

En utredning som föreslår att de nationella proven ska bli helt digitala 2022 blev klar i våras. Ett hundratal remissinstanser har precis gett synpunkter på förslaget och riksdagen ska nu besluta hur digitaliseringen ska gå till. Instanserna är överlag positiva, visar Lärarnas tidnings genomgång. Att lärarna får mer tid över till annat och att elever med särskilda behov gynnas är några exempel på sådant som talar för en digitalisering. Samtidigt flaggas det för att vissa provdelar är svåra att göra digitala och att likvärdigheten kan ifrågasättas eftersom det finns stora skillnader i datorvana bland både elever och lärare. Att lärarna behöver fortbildning när proven blir digitala är en återkommande synpunkt.

Mattias Wickberg på Stockholm science and innovation school i Kista är förstelärare med uppdraget pedagogisk utveckling. Han coachar sina kolleger bland digitala verktyg. Skolan har inget uttalat mål men lärarna ska helst göra något eller några prov digitala per termin. Och han håller med sina sistaårselever om att en stor vinst med digitala prov finns i textbearbetningen. Dagens elever är betydligt mer vana vid tangentbordet än vid pennan.

— När lämnade du själv senast ifrån dig en handskriven text i ditt jobb förresten? Så varför ska vi be eleverna att göra det? undrar han utan att invänta mitt svar.

Och även om det är fullt möjligt att det mesta i skolan blir digitalt i framtiden, hoppas han ändå inte riktigt på det.

— Det eftersträvansvärda är att hitta en balans där vi använder de digitala verktygen för att få mer tid till det som tekniken inte är bra till, säger Mattias Wickberg och förklarar att en digitalisering innebär att något går förlorat.

— Så är det alltid! När vi gick över till skriftspråket blev vi sämre på att minnas. Det man måste jobba med är att se till att det vi för­lorar inte är mer än det vi vinner.

Och tiden när datorn kan rätta proven helt själv är inte riktigt här än. När eleven har skrivit sin uppsats på dator är läraren fortfarande den som måste gå igenom och bedöma då programmen för textanalys inte är tillräckligt bra för att ersätta läsaren.

— Än så länge är det framför allt den grammatiska analysen som kan överlåtas till en dator. Därmed finns det inte längre någon bra anledning kvar till varför lärare ska behöva sitta med satsradningar och kommateringar, säger Mattias Wickberg.