De statliga satsningarna på höjda lärarlöner synas nu av Riksrevisionen. Det handlar om karriärstegsreformen och lärarlönelyftet som fullt utbyggda kostar 4,5 miljarder kronor per år.
Riksrevisionen undersöker om reformerna når sitt syfte, det vill säga att öka läraryrkets attraktionskraft. Därför synas reformernas utformning, om de samspelar med varandra på ett bra sätt och hur de påverkar lärarnas löner. Resultatet av granskningen presenteras i juni nästa år.
– Motivet till granskningen är att finns en uppfattning om läraryrket är oattraktivt och det finns en debatt om att skolresultaten sjunker. Läraryrket är viktigt för att på sikt öka kvaliteteten i skolan och ge bättre resultat. Det är vår uppgift att granska vad regeringens satsningar har lett till och om de verkligen skapat förutsättningar för att göra läraryrket mer attraktivt, säger Olof Widmark, projektledare för Riksrevisionens granskning.
Vilka områden kommer ni att granska?
– Detaljerna är inte klara ännu men vi kommer att titta på utfallet på lönerna nedbrutet på olika huvudmannatyper, geografiska aspekter och olika lärarkategorier. Vår fokus är hur de statliga delarna av kedjan har fungerat, men vi kommer också att beröra hur reformerna har landat bland lärarna, säger Olof Widmark.
När reformerna är fullt utbyggda beräknas karriärstegsreformen kosta staten 1,5 miljarder kronor per år och lärarlönelyftet 3 miljarder kronor per år.
Statskontoret har tidigare inlett granskningar av de båda reformerna.
Ola Rennstam