7 procents överskott på de pengar friskoleägarna själva har satsat i verksamheten. Det tycker regeringens välfärdsutredare Ilmar Reepalu är en rimlig vinst. – Övervinsten för utbildningssektorn är under ett år 715 miljoner kronor. Pengar som istället kan gå till att höja lärarnas löner och öka kvaliteten i skolan, säger han.
Det var i mars 2015 som regeringen tillsatte Välfärdsutredningen. Före detta kommunalrådet i Malmö, Ilmar Reepalu, fick uppdraget att ta fram förslag till ett nytt regelverk som ser till att överskotten i privat skola, vård och omsorg stannar och används där.
På tisdagen överlämnade han betänkandet ”Ordning och reda i välfärden” till civilminister Ardalan Shekarabi.– Mitt viktigaste uppdrag är att säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för. Eventuella överskott ska återföras till den verksamhet där de har uppstått, säger Ilmar Reepalu.
Regeringens utredare har bland annat övervägt att skriva in en syftesbestämmelse i aktiebolagslagen, bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning och bemanningskrav. Han har avfärdat de vägarna som ineffektiva och istället valt att sätta en gräns för hur stor rörelsevinsten (resultatet från själva verksamheten före in- och utbetalningar av räntor) får vara i förhållandet till det kapital som ägarna själva lagt in.
Efter att ha jämfört med vinstnivån i tjänstesektorn som helhet har han landat i att det är rimligt med en rörelsevinst på statslåneräntan plus 7 procent av ägarnas investerade kapital.
I dag är avkastningen i den skattefinansierade välfärden mycket högre än så – 47 procent av ägarkapitalet (34 procent i skola och utbildning).
– Stora vinstuttag innebär att resurser används till annat än till välfärdsproduktion. Vinstsyftet ger felaktiga drivkrafter och det finns en risk att företag som drivs av vinstsyfte drar ner på sådant som är svårt att mäta och följa upp, säger han.
– Stora vinstuttag innebär att resurser används till annat än till välfärdsproduktion. Vinstsyftet ger felaktiga drivkrafter och det finns en risk att företag som drivs av vinstsyfte drar ner på sådant som är svårt att mäta och följa upp, säger han.
Vinstbegränsningen ska skrivas in i det tillstånd som ska krävas för att få ta emot offentliga medel. En årsredovisning med relevanta nyckeltal ska lämnas in till Skolinspektionen varje år. Har överskottet blivit större än det tillåtna ska det tillbaka in i verksamheten året därpå.
Om en fristående huvudman har för stora överskott upprepade gånger kan en sanktionsavgift på max 5 procent av omsättningen dömas ut. I sista hand dras tillståndet in.
För nystartade skolor föreslår Ilmar Reepalu ett undantag. Gör de underskott i förhållande till vinsttaket under de första tre årens uppbyggnadsskede får de ta ut pengarna när verksamheten går bättre.
För att motivera sina förslag redovisade utredaren en del siffror:
- De tio största friskoleföretagen inom grundskolan driver 155 grundskolor och där finns 20 procent av eleverna som går i fristående skolor.
- De tio största företagen inom gymnasieskolan driver 153 gymnasier med 36 procent av eleverna i de fristående gymnasierna.
- 44 procent av alla fristående gymnasier är uppköpta av koncerner. Där finns två tredjedelar av alla elever i fristående gymnasier.
– Det här är en utveckling som går åt ett annat håll än att erbjuda större valfrihet och mångfald, sade Ilmar Reepalu.
I betänkandets konsekvensanalys konstaterar han att förslagen kan leda till att riskkapitalister kliver ur verksamheten och att en del koncernöverbyggnader försvinner.
– Det här förslaget riktar udden mot riskkapitalbedrivna koncerner. Men den som vill driva verksamhet med normal rimligt avkastning på sitt investerade kapital påverkas inte av förslagen. Och valfriheten består, konstaterade Ilmar Reepalu.