Många skolor gör inte tillräckligt för att motarbeta att eleverna kränker varandra på nätet, anser Skolinspektionen. Enligt rapporten behöver skolan utveckla sitt arbete med att identifiera och analysera elevernas utsatthet på nätet. – Mycket av det här ligger utanför skoltid och det känns som en orimlig arbetsuppgift för mig som lärare, säger Agneta Wenngren, språklärare på Österbyskolan.
Skolan gör inte tillräckligt för att motarbeta att eleverna kränker varandra på nätet, visar en granskning som Skolinspektionen har gjort. Nära en tredjedel av eleverna i granskningen angav i en enkät att kränkningar på nätet förekommer varje månad. Runt hälften så stor andel uppgav att det sker flera gånger i veckan.
Inspektionen påtalar brister både när det gäller arbetet med att förebygga och upptäcka kränkningar på nätet. Flertalet av de 24 undersökta skolorna måste bli bättre på att kartlägga hur eleverna upplever klimatet på nätet, om det finns grupper på sociala medier där elever exkluderas eller om eleverna skriver elaka saker om varandra, enligt rapporten.
Hanna Antonsson, inspektör på Skolinspektionen, poängterar att ansvaret för att förbättra ligger på huvudmännen. Samtidigt som det är rimligt att ställa krav på lärarna.
– Effekten av en knuff på fotbollsplanen kan ofta bli densamma som att skriva något taskigt om någon annan på nätet. Och det är i klassrummet där lärarna jobbar som det ofta syns om något inte är som det ska, säger Hanna Antonsson.
Däremot är det sannolikt svårare att få syn på själva nätkränkningen än själva knuffen. Men det betyder inte att lärarna ska bedriva detektivarbete och övervaka eleverna i exempelvis sociala medier. Det räcker med att fråga eleverna hur de upplever tryggheten på nätet. Eller fånga upp dem som faktiskt berättar, menar hon.

– Mycket av det här ligger utanför skoltid och det känns som en orimlig arbetsuppgift för mig som lärare, säger Agneta Wenngren, språklärare på Österbyskolan.
På arbetstid har hon svårt att hinna med att följa vad eleverna gör på nätet. Och på fritiden kan hon inte heller hålla koll på vad eleverna skriver till varandra, eftersom hon varken är kompis med dem på sociala medier eller befinner sig i samma slutna grupper som dem, påpekar hon.
– Jag skulle förstås kunna ha en lärarprofil och vara det. Men då tror jag inte att de skulle skriva något så att jag ser det ändå, säger Agneta Wenngren.

–Nätet är en så påtaglig del av elevernas vardag i dag, säger hon.
Är det lärarnas uppgift att se till att elever inte kränker varandra på nätet?
–Det kan aldrig vara lärarens roll att vara nätpolis eller att ha stenkoll på Snapchat, Musical.ly och andra appar och vilka risker de kan föra med sig. Det måste finnas ett tydligt föräldraansvar. Dessutom krävs det uppbackning från andra kompetenser som IT-pedagoger och socialpedagoger.
Vad ska lärarna göra då?
–Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt. Det handlar om att prata med eleverna om hur vi beter oss mot varandra och att man inte sårar varandra. Som lärare är det en självklarhet att jobba med normer och värderingar, både i det analoga och det digitala rummet.
Har lärarna misslyckats med den uppgiften med tanke på rapportens slutsatser?
–Det arbetet kan alltid förbättras, både i skolan och i samhället. Värderingsdiskussionen måste ständigt pågå.
Linus Hellerstedt
Stefan Helte