Det går uppåt i matte över hela linjen – om än från en låg nivå. Svenska elevers resultat i Timss och Timss Advanced 2015 är ett trendbrott och en energikick för alla som jobbar med skolan, tycker Skolverkets vikarierande generaldirektör Mikael Halápi. Sorgebarnet är gymnasiefysiken.
Minerna var behärskat glada när Skolverket presenterade de båda internationella kunskapsmätningarna Timss och Timss Advanced på tisdagen.
Efter åratal av sjunkande resultat syns nu en ljusning: Det handlar om matematiken, i både grundskolan och gymnasiet.
I årskurs 4 presterar svenska elever i snitt 519 poäng. Det är en förbättring med 15 poäng jämfört med Timss 2011.
I årskurs 8 är det svenska snittet 501 poäng (en förbättring med 16).
I årskurs tre på gymnasiets natur- och teknikprogramfår svenska elever i snitt 431 poäng, 19 upp jämfört med 2008 då Timss Advanced genomfördes förra gången.
Förbättringen gäller alla elevgrupper – de som presterar på elementär nivå eller sämre har blivit färre och de som har goda eller avancerade resultat har blivit fler.
– För mig är detta ett tydligt trendbrott. Jag tror att det ingjuter energi och framtidstro i alla oss som jobbar med skolan, säger Milakel Hálapi, vikarierande generaldirektör på Skolverket.
Det är många som nu har färdiga förklaringar och vill ta åt sig äran av den svenska resultatförbättringen. Men enligt Skolverket är det alldeles för tidigt att dra några slutsatser om vad olika reformer, förändrade läroplaner och matematiklyft har haft för effekt. Det återstår mycket analyserande.
– Och förbättringspotentialen är fortfarande betydande. Det långt kvar till de nivåer där vi har varit vana att befinna oss och till de länder vi vill vara i sällskap med, säger Mikael Hálapi.
Sverige ligger något undergenomsnittet i EU och OECD i matematik – och har sämre matteresultat än Norge, Danmark och Finland i alla grenar där de deltar. Tittar man på gymnasiet är det fortfarande två tredjedelar av svenska natur-och teknikelever som inte når upp till en medelgod nivå i matte.
Även i naturvetenskap har svenska åttondeklassares resultat förbättrats medan fjärdeklassarna ligger kvar på samma nivå som 2011, något över genomsnittet för EU/OECD.
Det enda området i de två mätningarna där det går fortsatt utför är i fysiken på gymnasiet. Svenska elever har tappat 42 poäng och över hälften av dem som gjorde provet nådde inte upp till en medelgod nivå.
Eftersom fysiken innehåller mycket matematik har man tidigare antagit att det är matteinslagen som ligger bakom de dåliga resultaten. Men det verkar som att det är de rent fysikaliska begreppen svenska elever inte behärskar.
Är detta ett tecken på att fysiken, och andra ämnen som inte mäts av internationella undersökningar, behöver liknande lyft som de som kommit matematiken till del?
– Så kan det vara och det ska vi titta närmare på. I matte har det ju gjorts oerhört mycket, säger Mikael Halápi.
Nästa vecka presenteras nästa stora kunskapsmätning, Pisa 2015. Den har ett större fokus på likvärdigheten i skolsystemen än Timss, men även Timss visar att det finns ett starkt samband mellan elevernas resultat och vilka resurser de har med sig hemifrån. Det handlar bland annat om föräldrarnas utbildning, antal böcker i hemmet och om man har eget rum.
Resultatskillnaderna mellan svenska åttondeklassare med olika mycket hemresurser har ökat sedan 2011.
Karin Lindgren