83 kommuner och enskilda huvudmän måste betala tillbaka 40 miljoner kronor av det statsbidrag de har fått för att minska barngrupperna i förskolan. – Vi tycker att vi fick oklar information från Skolverket, förklarar verksamhetsstrateg Stefan Sundbom på Södertälje kommun.
2 327 av landets förskolor har med hjälp av ett nytt statsbidrag minskat barngruppernas storlek under året 2015/16.
82 procent av kommunerna och de enskilda huvudmännen har genomfört åtgärderna på ett sådant sätt att Skolverket kan godkänna deras beviljade statsbidrag. Men 18 procent måste betala tillbaka 40 miljoner kronor av sina statsbidrag.
Södertälje är den kommun som får betala tillbaka mest.
Kommunen beviljades nära sju miljoner kronor i statsbidrag för att minska barngrupperna i förskolan under 2015/16. Nu kräver Skolverket att 5,7 miljoner kronor ska betalas tillbaka, eftersom kommunen inte i tillräcklig omfattning har uppfyllt de uppställda kraven.
– Det här statsbidraget kom hastigt och lustigt och vi visste inte riktigt vad som krävdes för att få del av det, säger förskolans verksamhetsstrateg Stefan Sundbom.
I Södertälje minskade kommunen barngrupperna genom att göra om stora avdelningar till mindre avdelningar. Det kostade inte mer och därför kunde kommunen inte redovisa högre kostnader som skäl för att få statsbidraget.
Vad innebär det för kommunen att miljontals kronor nu måste betalas tillbaka?
– Ingenting. Vi har räknat med att vi får betala tillbaka statsbidraget och har inte gjort av med pengarna.
Botkyrka får betala tillbaka hela sitt beviljade statsbidrag på 951 000 kronor.
– Vi skulle minska barngrupperna i en del av kommunen genom att bygga paviljonger. Men det gick inte att bygga dem som vi hade planerat, förklarar utbildningsförvaltningens chef Mikael Caiman Larsson.
En vanlig förklaring till att kommuner och enskilda huvudmän tvingas betala tillbaka statsbidrag är att de inte har hunnit eller lyckats med att vidta sina planerade åtgärder för att minska barngrupperna i förskolan.
– Det är svårt för huvudmännen att göra en prognos som håller hela bidragsåret ut, säger undervisningsrådet Anna Angermann på Skolverket.
Andra förklaringar kan vara att de planerade åtgärderna inte har lett till minskade barngrupper, att åtgärderna inte har kostat lika mycket som huvudmännen har sökt pengar för eller att de har pågått för kort tid.
Sammanlagt är det 49 kommuner som tillsammans får betala tillbaka 36 miljoner kronor och 34 enskilda huvudmän som tillsammans får betala tillbaka fyra miljoner kronor.
Samtidigt får 224 kommuner och 243 fristående huvudmän behålla sina 500 beviljade miljoner kronor.
77 procent av statsbidragspengarna har gått till personalkostnader och 12 procent till om- och nybyggnationer.
Stefan Helte Lotta Holmström