Skolinspektionen riktar kritik mot lärlingsutbildningen för vuxna. Framför allt finns det brister i den arbetsplatsförlagda delen som omfattar hela 70 procent av utbildningen.
Lärlingsutbildningen infördes för ett och ett halvt år sedan och omfattar 1.300 platser inom komvux. Syftet är att ge eleverna både grundläggande yrkesutbildning och ökad arbetslivserfarenhet.
Det är i samordningen mellan arbetsplatsen och kommunen som det brister i både planering och uppföljning, anser Skolinspektionen. Till exempel händer det att betyg sätts utan att skolan samrått med handledaren på arbetsplatsen och att det saknas formella avtal mellan parterna trots att detta är ett krav.
Hur har det kunnat bli såhär? Om man jämför med Tyskland och Danmark har arbetslivet och företagen där haft ett betydligt större ansvar för yrkesutbildningarna, berättar Annette Johnsson, projektledare på Skolinspektionen.
— Här i Sverige har vi valt att inordna yrkesutbildningarna inom det formella skolväsendet och man är inte van från skolans sida att samarbeta med arbetslivet. Vi har sett att skolorna inte vågar ställa krav på arbetsplatserna. Man är så glad att ha fått platser för eleverna, så det blir svårt att sedan komma med krav.
Det förvånade Annette Johnsson att ingen av de sexton kommunerna som granskats har skrivit ett utbildningskontrakt som innehåller vilka moment som ska göras på arbetsplatsen. Eleverna kompetens och erfarenhet har sällan varit utgångspunkt för hur utbildningen har lagts upp. De flesta elever är dock väldigt nöjda med sin utbildning, påpekar hon.
Anna Hedenrud