Mer matematik på schemat ställs mot elevens val i regeringens förslag till en ny hårdare styrd stadieindelad timplan. Men förslaget kritiseras av flera tunga remissinstanser.
Rektor Martin Widholm på den kommunala Sturebyskolan i Stockholms stad är kluven. Han vill hellre utöka det totala antalet timmar för matematik i grundskolans timplan än att låta elevens val stryka på foten.
— Jag ser att elevens val är en viktig del i skolan om det används rätt. Inriktningarna i matematik, idrott och kreativa ämnen, som vi har inom elevens val på vår skola, motiverar eleverna att satsa på skolan, säger han.
Genom förslaget vill regeringen styra och fördela grundskolans närmare 7 000 ämnestimmar till de nygamla stadierna låg-, mellan- och högstadiet. Syftet är att utbildningen ska bli mer likvärdig vid exempelvis skolbyten.
Lärarförbundetär i sitt remissvar oroligt över att lärare kommer att få en ökad arbetsbelastning på grund av lärarbristen i de ämnen där det nu sker förändringar. Och förbundet får stöd av Arbetsmiljöverket i sin oro.
— Vi hade önskat att regeringen satte in insatser för att öka behörigheten innan man gör dessa förändringar, säger Lisa Heino, utbildningspolitisk utredare på Lärarförbundet.
En rad tunga remissinstanser, som exempelvis Skolverket och Skolinspektionen, vill att regeringen utreder vilka konsekvenser det får för eleverna om man skär ned på elevens val. Skolverket vill inte ha mer matematik på bekostnad av elevens val. Man föreslår i stället att timplanen utökas.
— Det finns en risk att neddragningarna får konsekvenser för elevernas lärande. Elevernas formella inflytande på undervisningen blir också mindre än det varit under de senaste 50 åren, säger Christer Magnusson, undervisningsråd på Skolverkets grundskoleenhet och ansvarig för remissyttrandet till regeringen.
Lärarnas Riksförbund (LR) vill avskaffa elevens val helt. LR anser att det utnyttjas ineffektivt och att det skulle frigöra värdefull undervisningstid och förstärka skolämnena om man slopade det. Man vill även begränsa skolhuvudmännens möjligheter att fördela timmar mer flexibelt i SO- och NO-ämnen — i synnerhet på högstadiet.
Friskolornas riksförbund kan se både för– och nackdelar med en stadieindelad timplan. De idéburna skolornas riksförbund är däremot starkt kritiskt. Man anser att regeringens förslag ökar detaljstyrningen och försvårar den pedagogiska mångfalden i skolan. »På vilket sätt gynnar en stadieindelad timplan barns lärande?« undrar Friskolornas riksförbund.
Lenita Jällhage