Pisa tillmäts för stort inflytande. Det anser hälften av landets lärare, visar en undersökning som Lärarnas Tidning har gjort. – Skulle jag varit lärare hade jag tyckt precis som dem, säger Magnus Oskarsson, forskare vid Mittuniversitetet och nationell projektledare för Pisa.
Den nya Pisarapporten, som presenterades nyligen, visade att resultaten vänt uppåt, efter flera dystra prognoser i rad. Ett par veckor före undersökningen presenterades frågade Lärarnas Tidning, i en undersökning gjord av Skop, drygt 1.000 grundskollärare om vad de anser om undersökningen.
50 procent svarade att de anser att den har för stort inflytande på svensk skoldebatt och skolpolitik. 31 procent av lärarna tycker att undersökningen har lagom stort inflytande, medan 8 procent anser att Pisa har för liten betydelse.
Enligt Lärarförbundet bekräftar Lärarnas Tidnings enkätundersökning de signaler som de får från medlemmarna om att det är för mycket fokus på Pisa och Timss.
– Läraruppdraget är otroligt mycket bredare än vad som mäts i Pisa. Men eftersom vi saknar en egen nationell uppföljning för elevernas kunskapsutveckling i Sverige har de internationella mätningarna fått en stor betydelse för den politiska debatten, säger förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.
Problemet är, enligt Lärarförbundet, att politikerna inte har uppmärksammat de åtgärder som lärare och skolledare bedömt varit nödvändiga. Enligt Johanna Jaara Åstrand efterfrågar medlemmarna nu ett trendbrott i utbildningspolitiken och fler långsiktiga blocköverskridande överenskommelser.
–Efter Pisachocken 2013 har skolan blivit ett slagfält för olika politiska partier.
Det har uppstått en enorm skillnad mellan vad lärarnas anser måste komma på plats och vad politikerna debatterar. Och det har varken gynnat läraryrkets attraktivitet eller elevernas kunskapsutveckling, säger hon.
Magnus Oskarsson, forskare vid Mittuniversitetet och nationell projektledare för Pisa, har förståelse för att lärarnas syn.
–Absolut. Skulle jag varit lärare hade jag tyckt precis som dem. Pisakrisen har ju till och med blivit ett eget begrepp. Men jag vill ändå understryka att undersökningen har gett oss forskare en massa information som vi behöver och har lett till att det har tagits tag i saker som man påvisat, som tillsättandet av Skolkommissionen och även satsningar som Lärarlönelyftet kommer delvis i kölvattnet av Pisa, säger han.
Forskaren ser faror med att debattörer och skolpolitiker plockar fram data ur Pisa för att bevisa olika teser.
– Vi lever i ett samhälle där allt ska mätas och vägas. Där blir Pisa en del och det är inte precis det som skolan behöver. Pisa är mer en termometer på hur skolan ser ut. Sedan är det upp till oss forskare och alla som jobbar i skolan att fundera på vad detta kan betyda.
Problemen med den bristande likvärdigheten har Magnus Oskarsson och hans forskarkollegor kunnat se i flera Pisa-studier, men vid förra rapporten drunknade det i att kunskapsresultaten var så dåliga rakt över. Därför välkomnar han nu debatten kring likvärdigheten.
–Vi ser att motivationen stiger, men samtidigt sjunker engagemanget hos en grupp elever. Det är en del i tudelningen av skolan. Det här är inte så lätt att upptäcka i våra egna system, betygen glider och nationella proven med dem, säger han.
– Man ska inte stirra sig blind på resultatet. Jag tycker det är fel att jämföra med andra länder, skolsystemen ser så olika ut, säger svenskläraren Henrik Lindmark.
Hans kollega Bengt Aarflot instämmer:
– Man diskuterar bara resultatet men funderar inte på hur proven är utformade och om eleverna verkligen förstått frågeställningen, säger han.
Ola Rennstam