Ämneslärarutbildning år 7-9 ska bli mer flexibel

Bara hälften av de som i dag börjar på utbildningen för lärare i årskurs 7–9 tar sig igenom utbildningen. Även antalet sökande är lågt. Regeringen är oroad över utvecklingen och presenterar därför ett förslag för att få fler att söka till – och ta sig igenom – utbildningen. Större valfrihet för lärarstudenterna och högre krav ska höja statusen är tanken.

Bland annat föreslås att en ny tvåämnesutbildning skapas vid sidan av dagens treämnesutbildning. Antalet ämnen som går att kombinera föreslås justeras så att de i högre utsträckning överensstämmer med inriktningen mot gymnasieskolan.

Fler ämneskombinationer kommer att tillåtas inom båda inriktningarna, bland annat kombinationen matematik och svenska. Dessutom ska svenska som andraspråk gå att kombinera med alla ämnen för att möta de stora behov som finns i skolan.

Dessutom föreslås att kravet på ämnesstudier höjs så att den lägsta omfattningen av ämnesstudier blir 60 högskolepoäng för årskurs 7–9-lärare i stället för dagens 45 poäng.

Regeringens förhoppning är att åtgärderna ska leda till en kvalitetshöjning och en mer attraktiv utbildning. Att studenten kan få ett större ämnesdjup i två ämnen innebär att det blir lättare för lärosätena att upprätthålla kvalitet i utbildningen i fler ämnen, enligt regeringens promemoria.

Förslaget har tagits fram i dialog med parterna inom nationell samling för läraryrket, där Lärarförbundet ingår, och föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Lärarnas tidning har sökt Lärarförbundet för att få en kommentar till regeringens förslag.