Finland tappar rejält i årets Pisa-resultat. Minus 15 poäng i naturvetenskap jämfört med den förra mätningen gör att landet backar mest av alla i ämnet under den senaste tioårsperioden. Framför allt är det pojkarna som drar ner resultatet.
– Att skillnaden mellan pojkar och flickor är så stor i de naturvetenskapliga ämnena är djupt bekymmersamt. Vi måste fundera över pojkarnas attityd till inlärning, säger Christer Holmlund, ordförande i Finlands Svenska Lärarförbund (FSL).
Men tappet sker på en hög nivå. Finlands 15-åringar hamnar på tredje plats i naturvetenskap med 531 poäng, långt före de svenska eleverna som parkerar på nedre halvan med 493 poäng – samma som genomsnittet i OECD-länderna.
Christer Holmlund är också bekymrad över att den nya mätningen blottlägger skillnader mellan Helsingforsregionen och övriga Finland.
– Vi ser tydligt att den socioekonomiska bakgrunden har stor betydelse när det gäller kunskapsresultaten. Vår styrka har alltid varit att vi haft en likvärdig utdelning i kunskapsmätningar, men nu ökar gapet mellan olika skolor och olika områden.
Förklaringen ser han framför allt i de stora nedskärningar som drabbat utbildningssektorn när regeringen tvingats spara. Kommunerna, som ansvarar för skolan, har haft olika förutsättningar och förmåga att upprätthålla kvaliteten.
– Lärarna har fått mindre tid för att arbeta med eleverna. Just växelverkan mellan lärare och elever är a och o för att nå framgång med kunskapsresultaten, säger Christer Holmlund.
Samtidigt som regeringen fattat beslut om stora generella besparingar har den fördelat en hel del pengar till olika skolutvecklingsprojekt. För att få del av pengarna måste kommunerna ansöka.
– Småkommunerna hinner inte och orkar inte ansöka om pengar och det spär på skillnaderna.
I Finland pågår sedan några år tillbaka förberedelserna av en omfattande kommunreform som ska minska antalet kommuner och föra över bland annat hälsovård, från enskilda kommuner till en ny administrativ nivå. Men färre och större kommuner skapar inte automatiskt bättre förutsättningar för skolan, befarar Christer Holmlund.
– Tar man bort den sociala hälsovården är det snart bara skolan kvar i kommunerna. Och då finns inte mycket annat att spara på i framtiden.
Christer Holmlund konstaterar att Pisa sällan är ett samtalsämne i lärarrummen. I Finland liksom i Sverige är det framför allt en fråga för politiken. Så länge landet klarat sig bra har Pisa varit ett trumfkort i debatten. Nu när resultatet sviktar tänker både FSL och det finskspråkiga lärarfacket OAJ använda det som argument mot nedskärningarna.
Samtidigt understryker Christer Holmlund att Pisa inte får styra debatten om skolans utveckling.
– I höst har vi tagit i bruk vår nya läroplan. Inte har vi utformat den för att möta behoven i Pisa. Den är utformad så att den ska stämma överens med den utveckling och filosofi om skolan vi har i Finland.