– Jag tror inte att det finns någon särskild förklaring till ökningen, som att skolorna skulle ha blivit sämre eller att vi skulle ha blivit strängare i vår bedömning. Det kan snarare handla om att vi hunnit besöka något fler skolor i år, säger Matilda Björlingson, jurist vid Skolinspektionens rättsenhet.
Den stora förändringen skedde i stället 2015, då Skolinspektionen började tillämpa en ny skrivning i skollagen. Möjligheten att ge vitesföreläggande ändrades till en skyldighet i varje fall där myndigheten upptäcker brister som går ut över elevernas lärande. Skolor med stök och bråk, för lite stöd till behövande elever och/eller ett svagt kvalitetsarbete löper störst risk att få ett viteshot.
Samtidigt bytte Skolinspektionen arbetssätt till att koncentrera sig på de kommunala skolor som via elevenkäter och betygsresultat tydligast signalerat kvalitetsproblem. Däremot besöks fortfarande alla fristående skolor, eftersom de inte är lika många.
Med dessa förändringar sköt antalet viteshot i höjden 2015, till 89 stycken, och ökade alltså ytterligare något i år. Under året har skolor i bland annat Göteborg, Stockholm, Södertälje och Sundsvall hotats med vite. Erfarenheten visar dock att huvudmännen i de flesta fall åtgärdar problemen innan hotet blir verklighet. Under året har Skolinspektionen i 22 fall vänt sig till domstol med begäran om att vite ska utdömas. Under året har också 13 vitesförelägganden överklagats, enligt Skolinspektionens preliminära uppgifter.
– Det är aldrig kul att få ett vitesbeslut, men vår upplevelse är att det i många fall finns en förståelse för dem. Besluten fungerar därför oftast som de är tänkta, som ett påtryckningsmedel. Skolorna åtgärdar problemen och vi kan avsluta vår tillsyn, säger Matilda Björlingson.
Vägen till vite
Om en skola är misskött
- Om en skola har brister som inte är så allvarliga kan Skolinspektionen ge kommunen eller friskolans huvudman en anmärkning.
- Nästa steg är ett föreläggande som kan vara förenat med ett vite. Vitesbeloppet sätts efter huvudmannens storlek och så att det ska bli ett verkligt påtryckningsmedel. Det högsta viteshotet hittills var på tre miljoner kronor och berörde Praktiska Sverige AB. Dess brister åtgärdades och viteshotet verkställdes inte.
- En friskola som inte rättar sig efter kritiken kan få sitt tillstånd återkallat, vilket innebär att skolan måste stänga.
- Är situationen på skolan ohållbar sker återkallandet omedelbart. Skolinspektionen kan också besluta om ett tillfälligt verksamhetsförbund i upp till sex månader. Förbudet kopplas till ett föreläggande.
- Skolinspektionen kan inte stänga en kommunal eller landstingsägd skola även om den är misskött. Skolinspektionen kan dock gå in och vidta de åtgärder som bedöms vara nödvändiga. Huvudmannen får betala kostnaderna för detta.
Källa: Skolinspektionen